30 eller 385 euro? Stor variation i kommunernas arvoden

Mötesarvodena för kommunernas fullmäktigeledamöter varierar mellan 30 och 385 euro. Det framgår av Kommunförbundets färska utredning om arvodena och ersättningarna till de förtroendevalda i fastlandskommunerna i början av fullmäktigeperioden.

Mötesarvodena i fullmäktige, kommunstyrelserna och nämnderna steg med i genomsnitt 14 procent och årsarvodena med 18 procent jämfört med fullmäktigeperioden 2013–2017. Höjningen i början av den pågående fullmäktigeperioden var dock mindre än i början av föregående period. I början av fullmäktigeperioden 2013–2017 steg arvodena med i genomsnitt 20 procent jämfört med nivån i början av fullmäktigeperioden 2009–2012.
Lägsta mötesarvodet 30 euro, högsta 385 euro.

Fullmäktige beslutar om de förtroendevaldas arvoden i allmänhet en gång per fullmäktigeperiod och ändringarna träder oftast i kraft i början av följande period.

I början av den pågående fullmäktigeperioden var mötesarvodet i genomsnitt 80 euro för fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter, 115 euro för fullmäktiges ordförande och 113 euro för styrelsens ordförande. Årsarvodet är i snitt 2 361 euro för fullmäktigeordförande, 2 947 euro för styrelseordförande och 1 049 euro för nämndordförande.

Det högsta arvodet, 385 euro, betalas till fullmäktigeledamöterna i Helsingfors. Bland kommuner med över 100 000 invånare är mötesarvodena lägst i Lahtis och Uleåborg, där fullmäktigeledamöterna får 150 euro per sammanträde.

Det allra lägsta arvodet betalas i Jämijärvi, Lestijärvi, Savukoski, Utsjoki och Vehmaa, där mötesarvodet för fullmäktigeledamöter är 30 euro.

– Ju fler invånare kommunen har, desto större är i allmänhet arvodena. Till exempel i kommuner med färre än 2 000 invånare är mötesarvodet för en fullmäktigeledamot i genomsnitt 49 euro och i kommuner med över 100 000 euro i genomsnitt 219 euro, säger Sirkka-Liisa Piipponen, som är sakkunnig vid Kommunförbundet och som gjort utredningen.

Kommunförbundets utredning baserar sig i huvudsak på uppgifter som kommunerna gett och uppgifter som tagits ur kommunernas förvaltningsstadgor. Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda. Dessutom tar partierna i allmänhet ut s.k. partiskatt med stöd av en fullmakt som den förtroendevalda gett. Partiets kommunorganisation bestämmer storleken på partiskatten, vilket innebär stora variationer mellan partierna och inom partierna beroende på vilken kommun det är fråga om. Den vanligaste partiskatten är 10 procent av arvodet.

De förtroendevalda har allt mer krävande uppgifter

I vissa kommuner sköter en del av de förtroendevalda sitt uppdrag som hel- eller deltidsanställda. De får då pensionsgrundande lön för uppdraget och har samma sociala förmåner som kommunens anställda. Förtroendevalda med månadslön får i allmänhet inte något särskilt mötesarvode eller andra ersättningar.

– Förtroendeuppdragen har blivit mer krävande och de förtroendevalda lägger ner allt mer tid på dem, särskilt i stora städer. I den meningen håller Finland så småningom på att närma sig den nordiska modellen, där de ledande kommunalt förtroendevalda oftast får lön för ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid. Överlag betalas det ändå rätt anspråkslösa arvoden till förtroendevalda i Finland, och arvodena varierar mycket från kommun till kommun, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.