Problematiskt om alla landskapsfullmäktigen inte har makt
Osäkerheten kring regeringens förslag till landskapsreform växer. Det handlar om problemet med 18 självstyrande områden men endast 15 vårdområden. – Direkt valda organ som inte får använda sin makt fullt ut är problematiskt, säger Kommunförbundets ledande jurist, Arto Sulonen.
Många av Finlands ledande grundlagsexperter vill i dag inte uttala sig om regeringens förehavanden. Så explosiv upplever man situationen just nu. Få tror ändå på en allvarlig regeringskris.
-Det skulle betyda kaos om regeringen föll just nu, säger en erfaren förvaltningsjurist.
Direktören för Kommunförbundets juridiska avdelning, Arto Sulonen, vill inte heller spekulera i hur regeringen kan lösa landskapsknuten.
-Grundlagsenligheten måste prövas. Det finns olika lösningsmodeller men vi har ingen tolkningspraxis i fall som detta, säger Sulonen.
Det handlar alltså fortfarande om den politiska kampen mellan Samlingspartiet och Centern som så när fällde regeringen på hösten. Kompromissen man kom till är besvärlig. Eftersom tre landskap bör ordna vården i samband med ett annat har vi sex landskap med oklart beslutsfattande och befogenheter. I samtal med jurister nämns två alternativ; att man minskar på antalet landskap, eller att man ger alla landskap vårdansvar.
I veckan har ytterligare ett alternativ dykt upp: att landet skulle delas in i fem samarbetsområden som bygger på universitetssjukhusen. Det förslaget har Samlingspartiet ursprungligen vurmat för.
