Regeringens sparförslag får kritik

Ulla-Maj Wideroos.
Ulla-Maj Wideroos.
18.2.2016

Regeringens förslag att gallra i kommunernas ansvarsuppgifter får kritik. – Gör man bara hälften av jobbet och återkommer när landskapsreformen är klar? frågar sig Ulla-Maj Wideroos.

Kommuntorget rapporterade igår om regeringens förslag om sparmål. Det ursprungliga målet var att spara en miljard euro genom att gallra i kommunernas åtaganden och skyldigheter. Men hittills har regeringen lyckats spara bara hälften av det här. Det nya målet är att på sikt spara drygt 400 miljoner euro. Nu ska förutom kommunerna hela den offentliga sektorn delta, det vill säga också staten och eventuellt Folkpensionsanstalten.

Ulla-Maj Wideroos är inte förvånad över att regeringen misslyckades med målet att håva in en miljard.

– Tydligen var regeringen inte tillräckligt modig nog att låta kommunerna bestämma själva. Själv har jag större tilltro till kommunernas egen förmåga, säger Wideroos och fortsätter:

– Vi får inte fullständig rättvisa genom stark reglering. För mig betyder rättvisa att kommuninvånarens respektive behov kan tillgodoses på rätt sätt,  man kan inte kräva samma sak i Esbo som i Vörå. Som princip måste man utgå från att friska, vuxna människor kan ta mer än gamla, sjuka och barn.

Bara hälften nu?

Landskapsreformen är inte medräknad i regeringens sparförlag. Efter att reformen genomförts flyttas omkring hälften av kommunernas uppgifter, hela bashälsovården, över till de nya landskapen. Wideroos säger sig vara konfunderad över det här.

– Uppstår det en reformvåg om två tre år då vi vet vilka behoven är? Gör man bara hälften av jobbet och återkommer när landskapsreformen är klar.

Wideroos är också bekymrad över vad ändringarna i handikapplagen för med sig. Handikapplagen får nämligen en övre gräns. De som är över 75 år skulle enligt planen inte omfattas av handikapplagen utan av lagarna om social- och äldre omsorg.

– Det handlar om människor som inte har en stark organisation bakom sig. Man borde skapa fler möjligheter för de handikappade vilket i längden sparar pengar då man behöver mindre stödpersonal, säger Wideroos.

Vad gäller uppluckringen av behörighetskraven för de anställda i kommunerna anser hon att frågan är tudelad.

– Jag förstår att det finns behov att göra det, men måste samtidigt vara noga med hur långt man går.

Kristina Wikberg, direktör för Kommunförbundets svenska och internationella ärenden anser att det är synd att regeringen inte lyckades nå sitt mål.

– Det är en jättebesvikelse att kommunerna bara lyckats spara 400 miljoner. Det är bra att staten nu tas med, men det hjälper ju inte kommunerna.

Också Marja Lahtinen som har representerat Kommunförbundet i arbetsgruppen som berett den kommunala avregleringen är besviken över att man inte lyckades nå sparmålet om en miljard.

– Dessutom är det beklagligt att uppluckringen av normer breddades så att också hela den offentliga sektorn är med. Det innebär att de besparingar som det var meningen att kommunerna skulle uppnå också blir mindre än vad som skrevs in i regeringsprogrammet.

Ett alternativt sätt hade enligt Lahtinen varit att man hade tagit ett beslut om ett ramverk med klara mål där ministerierna systematiskt skulle ha gått igenom lagstiftningen för sina respektive sektorer över hur detaljerat de kommunala uppgifterna ska regleras.

– Nu handlar det om enskilda förslag.

Regeringens förslag om gallra i kommunernas ansvarsuppgifter får också kritik av huvudstadsregionens politiker, skriver Yle.

Särskilt de samlingspartistiska stadsstyrelseordförandena i Vanda och Helsingfors är besvikna och hade önskat att ministerierna hade kommit på flera sätt att gallra i kommunernas uppgifter.

Mest diskussion väckte regeringens förslag att gallra i servicen. Ett sätt är att luckra upp behörighetskraven för personalen i kommunerna. I synnerhet Maria Guzenina (SDP) är oroad över hur nivån på åldringsvården påverkas.

– Om behörighetskraven inte är som de ska kan personalen inte nödvändigtvis avgöra situationen på rätt nivå. Man kan inte bara låta pengarna styra, säger Guzenina till Yle.

De grönas Mari Puoskari, ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige har däremot förståelse för förslaget och anser att det kan lätta på byråkratin inom hälsovårdssektorn och skapa kostnadseffektivitet. Däremot tycker hon att förslaget att förnya handikapplagen och lagen om åldringsvård är dåligt. Hon anser att både äldre och handikappade får det sämre.

I det stora hela tycker de kommunala beslutsfattarna ändå att det är önskvärt att kommunerna ännu mera själva får bestämma över vad de sparar på.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här