I metronedgångarna i Helsingfors hänger en affisch med budskapet:
”Jag bryr mig inte om vilket ämbetsverk, bara jag får den hjälp jag behöver”.
Utmaningen för regeringen blir nu att svara mot det behovet; att
visa hur reformer som genomförs i blixtfart gör individens vardag lättare
och billigare.

Från utredningsman Lauri Tarastis rapport är vägen lång till en bättre
fungerande vardag. Nu behövs diskussioner, konsekvensbedömningar
och utredningar. Allt detta måste få ta tid, det kallas demokrati.
Statsmininster Juha Sipilä (C) har bråttom. Han har likt en vd tagit
sig an att fixa republiken Finland. Efter det drar han sig tillbaka från politiken.

Men på hösten höll regeringen på att falla och nu rasar Sannfinländarnas understöd.
Om inte Timo Soini (Sannf) skulle trivas så bra som utrikesminister hade partiet redan
tagit den roll som är naturlig för protestpartiet – skällande opposition.

Nu ska Landskapens Finland byggas i sann Centeranda och Sipilä kommer att göra sitt yttersta för att hålla ihop SSS-gruppen. Hur tänker då Samlingspartiet balansera
mellan Centerns landskapsdröm och de stora städerna där partiet är starkt? Landets huvudstad har gott självförtroende. Invånarantalet ökar mest i hela landet. Men i Helsingfors är Centern en liten spelare med tre fullmäktigeledamöter.

Om Esbo, Vanda och Helsingfors skulle köra samma konsekventa linje vore det svårt för regeringen att negligera dem. Kommunerna formulerar som bäst sin åsikt om landskapsindelningen och många andra än metropolstäderna är kritiska. I Pargas
ses landskapsindelningen som nya statliga verk med minimal demokratisk påverkningsmöjlighet. Åbolands sjukhus är garant för tvåspråkigheten. Vasa kämpar för att behålla fullskalig jour vid centralsjukhuset. Osäkerheten om hur Framtidens kommun
ska se ut är stor och den blev inte mindre på det stora seminariet i Finlandiahuset. Kommunminister Anu Vehviläinen (C) ger få konkreta svar i denna tidnings intervju.

Våren är tid för diskussion, kritik och omvärdering. Demokrati är inget snabbfix. För de svenskatalande gäller det att hålla utkik efter paragrafer som garanterar service på
svenska. Till exempel Tarastis förslag att administrera brand- och räddningsverksamheten
för svenska Österbotten från Seinäjoki låter inte bra. Hur svarar man i Seinäjoki, till exempel om nån ringer och talar Närpesdialekt? Få klarade Mikko Ollikainens test i Finlandiahuset i veckan.

Vi får inte låta oss nöjas med standardsvar som “Vi följer grundlagens anda”. Därför är
Svenska reformgruppen ledd av före detta riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos speciellt viktig just nu.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *