​Parlamentet, rådet, kommissionen, regionkommittén, centralbanken, de ständiga representanternas kommitté (Coreper) – det bara snurrar i huvudet av EU efter ett besök vid Kommunförbundets Brysselkontor, som nyligen fyllde 20 år.

Det är intressant hur stämningarna i Bryssel har förändrats från tidigare. Den ekonomiska krisen har bidragit till en skärpa som inte har funnits förr. Tusentals tjänstemän arbetar nu målmedvetet med att analysera medlemsländerna ekonomi. Ingen ska mera kunna fiffla med budgetunderskott, skulder, tillväxt eller annat som är relevant för ekonomin. Det märks att man befunnit sig vid stupets brant och tittat ner 
i ravinen.
Man vässar också sin lagstiftning. Nytt är att alla länders regeringar ska visa upp sitt förslag till budget för en utvärdering av kommissionen. Det är fråga om en skärpt kontroll, där kommissionen kan gå så långt att den kräver ett nytt förslag ifall man misstänker att budgeten inte är i balans. Den offentliga skuldbördan står under särskild lupp. Man räknar med att man via offentlighet i medier kan sätta press på vilken regering som helst efter erfarenheterna av kriserna i Grekland och på Cypern.

Frågan om den offentliga skulden i Finland kan bli en intressant diskussion. Statistikcentralen, som står för våra siffror, definierar den som statens och kommunernas samt samkommunernas sammanlagda skuldbörda. Kommunförbundet har flera gånger påpekat att det här inte är hela sanningen. Om man tar med hela kommunkoncernens skulder, genom att till exempel också beakta de aktiebolag som är kommunägda, kommer den nuvarande kommunsektorns skuldbörda att stiga markant, kanske till och med tredubblas.
I Finland och de andra nordiska länderna har kommunerna en stor inverkan på den offentliga ekonomin. Deras andel av de offentliga utgifterna är två tredjedelar och de får mer än hälften av alla förvärvs- och kapitalinkomster.

Ansvaret för att balansera skulderna bärs av stat och kommun gemensamt. Det är därför viktigt att hitta en samsyn om vilka alla uppgifter som hör till kommunen. Staten kan inte påföra kommunen nya uppgifter utan att samtidigt peka på motsvarande resurser för genomförandet. Lokalt är man skyldig att hålla hård koll på ekonomin för att undvika ökade skulder.
EU har en stor inverkan på kommunernas framtid. Det är all orsak för oss att följa med och påverka besluten. Och vi behöver vårt Brysselkontor som en kontaktlänk mellan EU och kommunerna.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *