Kommunreformen gynnade familjeomsorgen i Estland
För tre år sedan försvann 134 kommuner i Estland i samband med en av landets största förvaltningsreformer. Enligt Estlands kommunförbund, Eesti Linnade ja Valdade Liit, har kommunreformen tryggat ett bättre utbud på socialtjänster på många håll i landet.
Många kommuner i den estniska glesbygden tampas med avfolkning. I det forna biskopsdömet Ösel-Vik i västra Estland, som på estniska kallas för Läänemaa, har den demografiska utvecklingen inte varit gynnsam.
— Befolkningen minskar stadigt här i Hapsal. Innan kommunreformen hade vi cirka 9 600 invånare, men efter att Ridala landskommun anslöts till Hapsal är vi nu uppe i 13 000 invånare, säger Ülo Kalm, vice ordförande i Hapsals stadsfullmäktige.
Estlandssvensken Ülo Kalm jobbar till vardags som direktör på Aibolands museum i Hapsal och har ett förflutet som kommundirektör i Nuckö där majoriteten av befolkningen var svenskspråkig fram till kriget. Nuckö anslöts 2017 till Lääne-Nigula kommun som består av flera forna kommuner i det nordvästra hörnet av Estland.
— Det var tråkigt att kommunnamnet Nuckö gick förlorat i samband med reformen. De kringliggande kommuner som nu bildar den nya kommunen har dessutom inte haft så mycket historiska kontakter med Nuckö, säger Kalm.
Synergier och bättre socialtjänster
Syftet med kommunreformen var att hitta synergier och effektivera den kommunala förvaltningen. Målet var att grunda kommuner som hade minst 5 000 invånare och tvinga landets småkommuner till samgång med hjälp av ekonomiska kompensationer. Före kommunreformen fanns det 213 kommuner i Estland. Nu är man nere i 79 kommuner.
För sammanlagt 17 kommuner beviljades dispens, vilket innebär att de inte behövde uppfylla kravet på minst 5 000 invånare. Bland annat skärgårdskommunerna Ormsö, Kynö och Runö lyckades bevara sin status som självständiga kommuner, trots att till exempel Runö endast har 160 invånare. Motiveringen stavas kulturautonomi. Likaså fick några kommuner i sydöstra Estland dispens för att de ska kunna värna om det lokala minoritetsspråket võru.
Vad har blivit bättre efter kommunreformen?
— Antalet tjänstemän per kommun är nu högre och så har staten beviljat större anslag för familjeomsorgen och socialvården, säger utvecklingsdirektör Ott Kasuri på det estniska kommunförbundet Eesti Linnade ja Valdade Liit.
Enligt Kasuri kunde det tidigare hända att en tjänsteman jobbade med flera ansvarsområden utan att ha behörighet för alla uppgifter. Nu kan varje tjänsteman koncentrera sig på det hen ska göra och inte slösa bort dagarna på annat, anser han.
Har den estniska staten sparat pengar på kommunreformen?
— Nej, men det var inte heller syftet med reformen. Nu finns det däremot fler kommunalt anställda tjänstemän som jobbar med barnskyddsfrågor. Det här innebär att socialarbetarna har mer tid för hembesök än tidigare, säger Kasuri.
Snävt manöverutrymme
Enligt Eesti Linnade ja Valdade Liit försvann cirka 335 kommunala tjänster i samband med kommunreformen när till exempel många kommundirektörer blev överflödiga. Trots att det är endast tre år sedan kommunreformen förverkligades smids redan planer på nästa reform.
— Det pågår en diskussion om en ny kommunreform där man skulle sikta på ännu högre befolkningsmängder, men inga beslut har fattats om det ännu, säger Kasuri.
Till skillnad från Finland har de estniska kommunerna ingen beskattningsrätt. Kommunerna måste nöja sig med det årliga statliga bidraget som räknas ut enligt kommunens befolkningsmängd. Om det statliga anslaget tar slut är det ekonomiska svängrummet litet.
Enligt lagen får kommunen skuldsätta sig för ett belopp som motsvarar högst 60 procent av kommunens årliga budget.
— I Hapsal har vi redan lyft lån som motsvarar cirka 59 procent av budgeten för att kunna finansiera renoveringar och utbyggnaden av två skolor, säger Ülo Kalm.
Nuckö kommun gick i graven
Jag har vallfärdat till Nuckö otaliga gånger under mitt liv för att greppa den estlandssvenska kulturen. Före kriget bodde det cirka 4 500 estlandssvenskar i Nuckö och Rickul.
Enligt estnisk lag får en kommun ansöka om specialtillstånd att skylta tvåspråkigt om det har bott estlandssvenskar i kommunen före kriget. Det sägs att dåvarande kommundirektör Ülo Kalm var först med att lägga in en sådan ansökan till landets inrikesministerium. Därför är kommunens skyltning tvåspråkig och av samma anledning står det Pürksi / Birkas på skylten invid det forna kommunkansliet i Nuckö.
Nu har Nuckö slukats upp av de kringliggande kommunerna och slagits ihop med Lääne-Nigula. Kommunens namn skiftar men ortnamnet består. Än hägrar den aiboländska våren i Nuckö.
Aiboland är ett samlingsnamn för Estlands svenskbygder.
Estlands kommunreform
- Genomdrevs 2017 för att effektivera förvaltningen.
- Målet var att varje kommun skulle ha minst 5000 invånare.
- Antalet kommuner minskade från 213 till 79.
- Vissa småkommuner fick dispens av kulturella skäl.
- Tidigare jobbade det i snitt 20 tjänstemän per kommun. Nu är genomsnittet 60 anställda per kommun.
- Sammanlagt 60 nya tjänster inom familjeomsorgen och socialvården har tillkommit efter att kommunreformen förverkligades.
- Före kommunreformen fanns det i genomsnitt 0,5 personer i varje kommun som jobbade med barnskydd. Nu är genomsnittet 2,4 personer.
Den kommunala ekonomin i Estland
- Statsbudgeten för i år har reserverat 2,3 miljarder euro för landets 79 kommuner. Budgeten för kommunerna har vuxit med 27 procent de senaste två åren.
- Den estniska staten stöder kommunerna med 130 miljoner euro under coronakrisen.
- Ingen kommunalt anställd har än så länge permitterats eller sagts upp under coronakrisen.
- De flesta kommunalt anställda jobbar på distans under de rådande restriktionerna av rörelsefriheten.
Dessa statliga tjänster utlokaliserades i samband med kommunreformen
- Det statliga institutet för folkkultur, Eesti Rahvakultuuri Keskus, flyttades till Viljandi.
- Det geologiska forskningsinstitutet Eesti Geoloogia Teenistus, flyttades till Rakvere.
- En del av Estlands miljöcentral, Eesti keskkonnaamet, flyttades till Läänemaa.
