Kommunerna hörs i EU - stark koppling till det lokala
Enligt en ny utredning har 45 procent av kommunernas ärenden sitt ursprung i EU. Till exempel i Helsingfors finns det flest EU-kopplingar inom stadsmiljösektorn och minst inom kultur- och fritidssektorn samt inom sektorn för utbildning och fostran.
Kommunförbundets kartläggning visar hur mångsidiga kopplingarna mellan lokalförvaltningen, det nationella beslutsfattandet och EU-lagstiftningen är. EU-lagstiftningen skapar tillsammans med den nationella lagstiftningen ramar för de självstyrande kommunernas verksamhet, men öppnar också nya möjligheter att utveckla den lokala verksamheten.
Det är Europaparlamentsval den 9 juni.
– Nu när EU-valet närmar sig är det verkligen viktigt att förstå vilken avgörande roll kommunerna spelar vid verkställandet av EU-lagstiftningen. Och om man bara skulle ta fasta på en sak som ny EU-parlamentariker, skulle det vara förhandspåverkan. I EU-valet fastställs riktningen inte bara för EU utan också för kommunerna. Det är ingen överdrift att konstatera att EU-valet är ett kommunalval, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Enligt utredningen som beställts av kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi har sammanlagt cirka 45 procent av kommunstyrelsernas beslutsärenden direkt eller indirekt samband med EU-bestämmelser. Iakttagelsen ligger i linje med motsvarande nordiska utredningar och på ungefär samma nivå som den föregående utredningen 2014, även om det finns en liten minskning i procenttalen. Bakom den sjunkande trenden kan finnas både tekniska och sakrelaterade orsaker, såsom att EU-frågorna blir vardagligare i kommunernas verksamhet, varvid EU-kopplingen inte nödvändigtvis längre syns.
EU:s befogenheter bör dock inte utökas. Det säger säger Ulla Karvo som är chef för EU-ärenden vid Kommunförbundet om utredningen
– För att uppnå målen med EU-lagstiftningen måste det finnas utrymme för att ta hänsyn till lokala och nationella förhållanden.
Läs mera här.