Integrationsutbildningen behöver mer resurser
Bildningsalliansen och Finlands Folkhögskoleförening konstaterar i ett pressmeddelande att riksdagens revisionsutskott vill att det fria bildningsarbetet tar över en större andel av integreringen av invandrare.
– Förslaget är bra, men kräver tilläggsresurser till de kommunala medborgar- och arbetarinstituten, säger Bildningsalliansens verksamhetsledare Henrika Nordin.
Med större resurser kan den fria bildningen tillsammans med kommunerna bygga upp och utveckla integrationsutbildningen. Hur mycket pengar det handlar om är svårt att säga, behovet av integrationsutbildning varierar kraftigt mellan kommunerna.
Ett av fria bildningens bildningsuppdrag är att anordna utbildning av nyanlända och svara på de behov som finns hos målgruppen, konstaterar Bildningsalliansen och Folkhögskoleföreningen och påpekar att läroinrättningarna för att förverkliga integrationsutbildningen använder de prestationer som ingår i grundfinansieringen.
I början av 2018 tog den fria bildningens integrationsutbildning i bruk en ny finansieringsmodell. Utbildningen koncentrerar sig på läs- och skrivfärdighetsundervisning och språkstudier i svenska eller finska. Till utbildningen riktades ca 5 miljoner euro. Förändringen gav fria bildningen bättre möjligheter och förutsättningar att förverkliga integrationsutbildning.
– Tilläggsfinansieringen täcker i princip endast den del som skulle vara studieavgifter för den studerande. För att revisionsutskottets förslag ska kunna förverkligas behöver finansieringen för den här målgruppen särskiljas från basfinansieringen, vilket betyder tilläggsprestationer för de utbildningsanordnare som har integrationsutbildning, understryker Bildningsalliansen och Folkhögskoleföreningen.
Den fria bildningen har strukturer och kompetens för att förverkliga invandrarutbildning, påpekar organisationerna. Bland annat folkhögskolorna har snabbt och flexibelt erbjudit integrationstjänster, främst i form av integrationsutbildning.
Ett av fria bildningen har bidragit till att det finns en bred sakkunskap om integration och integrationsutbildning inom den fria bildningen. Att riksdagens revisionsutskott vill ge den fria bildningen ett större ansvar för integrationsutbildningen, kan tolkas som ett erkännande för det arbetet man gjort.
– Så är det, bekräftar Henrika Nordin. Och det är bra att man nu börjar fundera på helheten av det arbete som görs i kommunerna. Arbetar- och medborgarinstituten har en central roll och tillsammans med utbildningen och kommunernas invandrarkoordinatorer kan vi bättre ta till vara våra resurser.
