SFP tillbaka i Kommunförbundets styrelse
Efter åtta år utanför sitter SFP åter i Kommunförbundets styrelse. – Jag har hört mycket gott om arbetet är här, säger Mikaela Nylander, riksdagsledamot och stadsfullmäktigeordförande i Borgå, som kallar de pågående reformerna för århundradets bluff.
– Det är väldigt viktigt för SFP att återta sin plats i Kommunförbundets styrelse. Vi vill vara ett samhällsbärande parti vilket innebär att vi vill vara med på alla seriösa plattformar där viktiga beslut fattas. Kommunförbundets styrelse hör definitivt till en av dem, säger Nylander.
Nylander ser fram emot arbetet i styrelsen. Hon hoppas få mycket kunskap och insikter om de kommande reformerna.
– Samtidigt kräver styrelsearbetet mycket tid, men jag har hört av många att det är ett mycket givande uppdrag.
Som SFP:s representant ska Nylander självklart lyfta upp och bevaka svenska frågor. Under de senaste perioderna har det saknats en länk mellan Kommunförbundets styrelse och de svensk- och tvåspråkiga kommunerna och det tycker Nylander att har märkts.
– Finska politiker brukar sällan ha något emot svenska frågor, men det behövs någon som tar initiativ och lyfter upp frågorna. Ofta finns det en förståelse för svenska särlösningar bara frågan tas upp. Det blir min roll nu, säger Nylander.
Du är bara en, hur ska du få styrelsen att lyssna?
– Jag är van. Vi är alltid ensamma, så är det också t.ex. i riksdagens utskott. Det gäller att skapa goda nätverk och vara en konstruktiv kraft och pålitlig samarbetspartner.
”Landskapsreformen är århundradets bluff”
De pågående reformerna och Kommunförbundets roll i framtiden ser Nylander som självklara frågor i styrelsen i vår. Själv är Nylander väldigt skeptisk till vård- och landskapsreformen som hon kallar för ”århundradets bluff”.
– Landskapsreformen kommer på sikt att bli en kommunreform, men den insikten saknas på många håll, säger Nylander.
Med det menar hon att det kommer att finnas tryck på att flytta också mycket annat än social- och hälsovården till de nya landskapen. På sikt kommer det att leda till kommunfusioner, men i ett läge där kommunerna är svagare och mer ekonomiskt utarmade än nu.
– Förutom ett gigantiskt demokratiunderskott kommer landskapen också att ha ett underskott inom sin verksamhet. Redan 2020 räknar man med att Nylands landskap har ett underskott på 300 miljoner euro. Jag gissar att det leder till en transaktion där kommunernas statsandelar flyttas över till landskapen, säger Nylander.
Hon menar att det varit bättre att ärligt driva en kommunreform än att göra det via landskapsreformen.
Enligt regeringens tidtabell ska lagarna godkännas och träda i kraft ännu i vår, tror du att det kommer att ske?
– Om det inte finns grundlagsproblem så kommer reformen antagligen att drivas igenom. Det är inte första gången vi ser att en regering kan driva igenom reformer med en oerhört snäv tidtabell, säger Nylander.
