Sam Vuorinen vill ge Mörskom ung energi
I mars 2017 valdes Sam Vuorinen till kommundirektör i Ypäjä. Strax före julen 2018 upphävde förvaltningsdomstolen valet på grund av ett processfel. Sam Vuorinen tackade för sig och tillträdde i februari som ny kommundirektör i tvåspråkiga Mörskom.
En landsbygdskommun i Nyland med en positiv atmosfär, i närheten av flera större städer. Så beskriver Sam Vuorinen Mörskom, där han nyss börjat arbeta som kommundirektör.
Någon speciell koppling har han inte till kommunen.
Sam Vuorinen
- Fyllde 35 år i januari
- Född och uppvuxen i Brahestad
- Magister i militärvetenskaper
- Studerade förvaltningsvetenskap vid Vasa universitet (2003-13)
- Kommundirektör i Ypäjä 2017-2019
- Kommundirektör i Mörskom 2019-
- Efter militärtjänstgöringen i början av 2000-talet sökte han sig till försvarshögskolan. Har arbetat på inrikesministeriet och inom sjöbevakningen.
– Jag ser uppdraget som en möjlighet att växa professionellt. En annan sak som lockar i Mörskom är svenskan.
– Det är klart att den 1,5 år långa besvärsprocessen i Ypäjä är en av orsakerna till att jag sökte mig bort. Men främst handlar det om mitt intresse för arbetet i Mörskom.
Efter Kaskö, är Mörskom Finlands minsta tvåspråkiga kommun. 9,8 procent har svenska som modersmål i Mörskom.
– Jag har alltid gillat det svenska språket. Jag har aldrig hört till dem som ser svenskan som tvångssvenska. Jag höll en gång höll ett föredrag om det svenska språket i skolan och varför det är bra att kunna. Jag minns att jag sa att svenskkunskaper är en dörr som det lönar sig att hålla öppen om man vill jobba inom staten. För mig har det varit lyckosamt att kunna svenska.
Mörskom har 2000 invånare.
– Man hinner träffa människor, vilket gör det lättare att göra orten till sitt egen. Alla känner alla och alla känner till kommundirektören som person, vilket förstås inte alltid är en fördel på en liten ort.
Om man vill jobba i en kommun till hundra procent, måste man våga delta som kommuninvånare och inte tänka att man sitter i ett elfenbenstorn långt borta från invånarnas vardag, säger Vuorinen.
Den positiva atmosfären i Mörskom lockar honom.
– Dessutom kändes det bra att bli enhälligt vald, säger han.
Du fyllde 35 i januari. Hur är det att vara ung och kommundirektör?
– Vad är ung? I Nousis valdes 26-åriga Teemu Heinonen till kommundirektör. Jag tror nog att det är en fördel att kunna granska saker ur ett nytt perspektiv. Kommunsektorn förändras med resten av samhället.
Men å andra sidan är politiska beslutsfattare vana vid att kommundirektören representerar kommunfältets medelålder på 50-55 år och tänker på ett visst sätt. Men enligt min erfarenhet har man vågat utnyttja min unga ålder i Ypäjä. På så vis har vi fått mycket till stånd.
Vuorinen jobbade sju år inom den statliga förvaltningen i Helsingfors och Kotka och känner väl till östra Nyland och dess förvaltning.
– Jag har förstått att båten svänger väldigt långsamt inom statsförvaltningen. Om man vill påverka människors vardag är det lokalförvaltningen som gäller.
Den rationella kameleonten
Som ledare beskriver han sig som en god lyssnare och en delaktig och målmedveten ledare som får saker till stånd. Beslut ska tas på basis av fakta, inte känslor, säger han.
– Jag är en kameleont som kan filtrera bort det politiska ur vad som sker.
Mörskom har samma utmaningar som många andra kommuner. Befolkningen åldras och de unga flyttar bort för att studera. Kommunen ligger 50 minuter från närmaste universitet i Lahtis och till Helsingfors tar det ungefär en timme.
– Läget är utmärkt, och det måste vi kunna utnyttja. Om unga lämnar kommunen för att studera, är en sträcka på timme eller 50 minuter inte nödvändigtvis en orsak till att man flyttar bort. Om trafikförbindelserna, servicen och boendet är mångsidiga kunde unga säkert tänka sig bo längre kvar i Mörskom.
Vuorinen säger att det lönar sig för kommunen att polera sin profil. Kommunens strategi kommer att uppdateras och samtidigt bör man tänka nytt kring hur Mörskom ska profilera sig i östra Nyland.
Sam Vuorinen om…
… kommuner. Jag sade upp mig från min fasta anställning på gränsbevakningen 2015 för ett tvåårigt uppdrag vid yrkeshögskolan Laurea. I den rollen hade jag mycket att göra med kommuner och samkommuner som var våra kunder. Där stärktes min uppfattning om att jag vill sitta på kommunens sida av bordet..
… kommunal förvaltning. Gnistan föddes under min uppväxt i Brahestad, där jag satt med i ungdomsfullmäktige. Jag ångrar ännu att jag aldrig hade tid att slutföra mina förvaltningsstudier i Vasa, eftersom jag är intresserad av kommunal förvaltning.
…officersyrket. Men kanske var det en lika bra väg att gå via officersyrket vid inrikesministeriet för idag står kommunsektorn inför massiva förändringar som kräver nytänkande.
… svenskan. Svenskans ställning får inte försvagas oavsett om andelen svensktalande är hög eller låg eller representationen i fullmäktige stor eller liten.
