”Min rättsuppfattning fick sig en törn” – Mikael Flemmich, ny bildningsdirektör i Grankulla, lämnade in rättelseyrkan till kommunstyrelsen i Kyrkslätt
Flemmich säger att valet av bildningsdirektör i Kyrkslätt inte gick rätt till. Han är redo att ta ärendet till domstol.
I måndags valdes Mikael Flemmich till ny bildningsdirektör i Grankulla av ett enhälligt fullmäktige.
Samtidigt pågår i Kyrkslätt, där Flemmich fortfarande är t.f. bildningsdirektör, ett efterspel till kommunens val av bildningsdirektör.
Det efterspelet förs just nu i kommunstyrelsen men kan bli juridiskt, säger Flemmich som känner sig tudelad inför situation: glad över att ha blivit vald till bildningsdirektör i Grankulla, frustrerad över hur Kyrkslätts kommunstyrelse gick tillväga när den valde bildningsdirektör i mars.
Vi tar det från början.
När Kyrkslätt sökte efter en efterträdare till bildningsdirektören Hannele Kujala var Flemmich, t.f. bildningsdirektör i kommunen sedan november 2020, kommundirektören Tarmo Aarnios val.
Aarnio föreslog Flemmich för kommunstyrelsen och hänvisade bland annat till hans arbetserfarenhet. Flemmich hade varit Kyrkslätts chef för svensk dagvård och utbildning sedan 2013 och innan det verkat som lärare och rektor i kommunen, men också i Borgå och Helsingfors.
– Mitt första lärarjobb i Kyrkslätt började jag i januari 1985, då som obehörig studerande, säger Flemmich till Kommuntorget.
Som reserv till tjänsten föreslog kommundirektör Aarnio Eeva-Kaisa Ikonen, undervisningschef i Esbo. Men på kommunstyrelsens möte den 15 mars gick Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt mot kommundirektörens förslag och stödde Ikonen.
SFP och De gröna ville se Flemmich som bildningsdirektör men rösterna föll 8–5 till Ikonens fördel.
Det här ledde till att SFP och Samlingspartiet kom på kollissionskurs. SFP och De gröna lämnade avvikande åsikt på styrelsemötet i mars och i en intervju för KSF Medias tidningar anklagar styrelsemedlemmen Hans Hedberg (SFP) Samlingspartiet för att motarbeta svenskan.
Samlingspartiets kommunstyrelseordförande Timo Haapaniemi avvisar anklagelserna och säger att Ikonen var den mest kompetenta kandidaten.
Ärendet i kommunstyrelsen på torsdag
Mikael Flemmich accepterar inte hur valet av bildningsdirektör gick till.
– Min rättsuppfattning fick sig en sådan törn att jag bestämde mig för att lämna in en rättelseyrkan. Nu är det upp till kommunstyrelsen att avgöra om den korrigerar felet eller om den här processen går vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol eller till och med till Högsta förvaltningsdomstolen.
Flemmich begäran om omprövning behandlades i kommunstyrelsen i Kyrkslätt i måndags. Enligt honom var beslutet i mars lagstridigt och oändamålsenligt. Dessutom innehöll det form- och sakfel och stred mot de allmänna rättsskyddsprinciperna inom god förvaltning.
Flemmich begäran fick stöd av de styrelsemedlemmar som stött honom redan tidigare. Bland annat hänvisar de till att kommunstyrelsen inte har förvissat sig om att Eeva-Kaisa Ikonen har de språkkunskaper som krävs av en bildningsdirektör i en tvåspråkig kommun.
Något beslut om Flemmich omprövning tog kommunstyrelsen inte måndags. Ärendet bordlades och tas till behandling igen på torsdag.
Läs om torsdagens beslut i kommunstyrelsen här.
Till Kommuntorget säger Flemmich att även om han gärna hade blivit kvar i Kyrkslätt så det är hans fasta övertygelse att han blir bildningsdirektör i Grankulla oavsett vilket beslut kommunstyrelsen fattar om hans rättelseyrkan.
Mångprofessionell skola
Grankulla är mindre än Kyrkslätt, också sett till antalet daghem och skolor. Flemmich gissar att även om grundarbetet är detsamma som i Kyrkslätt så finns det i Grankulla en möjlighet att komma närmare daghemmen och skolorna.
Det han tar med sig från Kyrkslätt är tanken att utveckla skolvardagen.
– Det handlar om att ta in element från hobby- och ungdomsverksamheter och skapa en helhetsmässig skolvardag för eleverna.
Det här är i linje med den nu aktuella Finlandsmodellen och Flemmich delar uppfattningen att skolan kan bli mer mångprofessionell.
– Emellanåt kunde man ta in ungdomsarbetare och skolcoacher med socionombakgrund. Vi behöver en lågtröskelverksamhet som bidrar till ungdomars välmående.
Kyrkslätt har ett välfungerande samarbete mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga undervisningen, bland annat i form av språkbad som finska elever i årskurserna 7–9 tar genom att delta i den svenska undervisningen. Kyrkslätt planerar också ett gemensamt campus för kommunens gymnasier och institut.
Några sådana projekt är inte aktuella i Grankulla men Flemmich tvivlar inte på samarbetet över språkgränserna i staden.
Pandemin har orsakat skador
Hur ser skolvardagen ut när nästa läsår inleds i höst? Vilka är dina förhoppningar och farhågor, givet pandemin?
– Jag hoppas att vi är tillbaka i en normal vardag men befarar att det blir en tillämpad version av den vardag som vi levt med ett tag. För elevernas välmåendes skull vore det viktigt att vi kan återgå till verksamheten helt fysiskt. Daghem, skola och gymnasium är så mycket mer än undervisning, det har vi märkt. Det går att undervisa och att lära sig på distans, även om det finns en risk att elever halkar efter, men den sociala biten är viktig. Vi kommer att få jobba hårt med att lappa de skador som uppstått.
Med skador menar Flemmich dels de kunskapsluckor som uppstått under coronaåret, dels elevernas välmående. Att få tillbaka alla elever i en normal skolrytm blir den stora utmaningen.
Besluten om distansundervisning upplever han att överlag har varit motiverade. Distansundervisningen har också visat att man gjorde rätt i att satsa på teknisk utrustning för eleverna.
– Nu har vi tagit ett sorts ”digiskutt 2.0”, där vi kan skifta fokus från hårdvaran till vad vi kan göra med tekniken.
Erfarenheterna av distansundervisningen kommer att vara till nytta längre fram, även om tekniken aldrig kommer att ersätta den mänskliga kontakten, säger Flemmich.
Vårdreformen oroar
Om social- och hälsovårdsreformen blir av framträder bildningen som en allt mer central del av kommunens verksamhet.
Flemmich tvivlar inte på kommunpolitikernas intresse för bildningsfrågor och vilja att investera i skolan. Frågan är bara om det kommer att finnas resurser att investera med.
– Kan vi upprätthålla nivån om en stor del av kommunernas finansieringsbotten försvinner med vården? Jag ser tre stora frågor. Hur genomförs reformen? Vad blir kvar i kommunerna? Kommer det preventiva arbetet att flyttas över på bildningsväsendet? Vad gäller det sistnämnda så tycker jag inte att det är vettigt att elevvården förs över till välfärdsområdena. Skolkuratorer och skolpsykologer hör hemma i skolvardagen. En flytt kommer att ändra på deras roll. Det blir mera klientarbete än preventiva insatser. Vad gäller ekonomin så kommer vi få mindre resurser att omfördela på det sätt som nu är möjligt. Det kan påverka hur lång tid det tar för oss att lappa de luckor som coronapandemin orsakat.
Grankullas förra bildningsdirektör Heidi Backman blev tidigare i år ny direktör för universitetsservicen vid Åbo Akademi. Mikael Flemmich tillträder sin tjänst i början av sommaren.
