Utredning: Problem med inomhusluft vanligast i skolor och gymnasier

17.10.2019

Både i Finland och Sverige anses byggnadsbeståndets åldersstruktur och otillräckliga investeringar vara de viktigaste orsakerna till problem med inomhusluften.

Frågor som rör inomhusluften hanteras bäst i kommuner som har klara handlingsmodeller för detta och där dessa frågor har beaktats i kommunens strategi. Det finns dock behov att utveckla bland annat prioriteringen av reparationsobjekt och kommunikationen.

Det här skriver Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet i ett pressmeddelande, med hänvisning till en utredning som Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Kommunförbundet har gjort inom ramen för projektet SisäNyt.

I sin utredning har de analyserat inomhusluftens kvalitet i privata och offentliga byggnader i Finland och Sverige samt de olägenheter för hälsan som har samband med inomhusluftens kvalitet.

Upp till nästan 20 procent av fastigheterna drabbade

I utredningen kartlades kommunernas processer och handlingsmodeller för hantering av frågor som rör inomhusluften. Svaren på en enkät visar att cirka 70 procent av kommunerna har utarbetat en skriftlig anvisning där processen för hantering av problem med inomhusluften beskrivs och de olika aktörernas roller och ansvar fastställs.

Tre av fyra kommuner som besvarade enkäten hade i kommunens strategi tagit upp frågor som rör inomhusluften. Processerna för hantering av problem med inomhusluften fungerade bättre i dessa kommuner, och kommunerna hade bättre kontroll över situationen.

Kommunerna efterlyste ytterligare anvisningar och klarare handlingsmodeller bland annat för bedömning av hälsomässiga konsekvenser, prioritering av de mest krävande reparationsobjekten, kommunikation och effektivisering av det elektroniska informationsflödet.

Enligt kommunernas bedömning förekommer det betydande problem med inomhusluften i 5–18 procent av byggnadsbeståndets totala yta. I Sverige förekommer det ungefär lika mycket problem med inomhusluften, och problemen är liksom i Finland vanligast i grundskolor och gymnasier.

Både i Finland och Sverige bedömdes byggnadsbeståndets åldersstruktur och otillräckliga investeringar vara de viktigaste orsakerna till problem med inomhusluften.

Det fanns dock också skillnader mellan länderna. I Sverige finns det till exempel mer sällan särskilda handlingsmodeller för bedömning av hur problem med inomhusluften påverkar hälsan. Även användarenkäter är mer sällsynta än i Finland.

Svårare att agera om kommunen hyr lokal med problem

I utredningen jämfördes statens och kommunernas samt den privata sektorns handlingssätt vid utredning av fastigheters skick och problem med inomhusluften.

Kommunernas, statens och universitetsfastigheternas handlingssätt är rätt etablerade och uppmuntrar till samarbete, medan verksamheten i grupper av aktörer inom den privata sektorn ännu inte är så etablerad. Samarbetssätten, kommunikationen och metoderna för bedömning av hälsomässiga konsekvenser behöver fortfarande utvecklas.

Kommunerna rapporterade också att beslutsprocesserna i allmänhet är smidigare i fråga om kommunägda lokaler än i fråga om hyrda lokaler.

Symtom vanligast inom vård och undervisning

Studier visar att symtom på grund av dålig inomhusluft är tre gånger vanligare på arbetsplatser än i hemmet. I de flesta fall är symtomen lindriga eller måttliga.

Åren 2015–2017 var symtom på grund av arbetsmiljön vanligare på arbetsplatser inom kommunsektorn än på statliga arbetsplatser och arbetsplatser inom den privata sektorn. Symtom förekommer mest inom kommunalt vård- och undervisningsarbete.

Projektet SisäNyt genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Resultaten används till stöd för genomförandet av åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028. Vid jämförelse av situationen i Finland och Sverige bör man beakta att svarsprocenten var lägre i Sverige.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här