Staten pressar kommunerna på vägpengar

Kommunerna betalar då staten bygger landsvägar. Allt fler kommuner upplever de statliga finansieringskraven som utpressning, visar Kommunförbundets utredning.
– Situationen är ohållbar, säger Silja Siltala, trafikingenjör vid Kommunförbundet.

Kommunerna deltar allt mer i byggandet av statens landsvägar. Vägprojekt som staten svarar för går nödvändigtvis inte att genomföra utan att kommunen deltar.

– Kommunerna kontaktar Kommunförbundet allt oftare angående fall där närings-, trafik- och miljöcentralen har krävt att kommunen ska delta i byggandet av statens landsvägar och exempelvis korsningar och cykelvägar. Kommunerna har fått höra att i annat fall genomförs projekten inte, berättar trafikingenjör Silja Siltala vid Kommunförbundet.

Så här deltar kommunerna i utgifter för vägar:

Kommunförbundet gjorde sommaren 2014 en enkät bland kommunerna om deras medverkan i statens väghållning 2011-2013. Enkäten besvarades av cirka 40 procent av kommunerna. Resultatet bekräftar att kommunerna får lov att punga ut med pengar.

De kommuner som besvarade enkäten bidrog år 2013 med 20 miljoner euro till finansieringen av statens vägprojekt. När det gäller hela landet uppskattas satsningarna till 40–50 miljoner euro per år. Den summa som kommunerna står för har fördubblats sedan 2011.

Kommunerna tillfrågades också varför de går med på att betala en del av statliga projekt. Huvudorsaken uppgavs vara att i annat fall skulle projektet inte ha blivit genomfört. Dessutom har kommunens satsningar påskyndat projekten.

– Kommunerna upplever finansieringskraven som utpressning: inga pengar – inget projekt, framhåller Siltala.

Det försätter kommunerna i en ojämlik ställning: de kommuner som har ekonomiska möjligheter att bidra till finansieringen av landsvägprojekt kan få projektet genomfört i sitt område snabbare än kommuner som inte har dessa möjligheter.

Staten får inkomsterna av trafikskatterna

Alla skatteinkomster från trafiken går till staten. Kommunerna står för utgifterna för sitt eget gatunät i form av kommunala skatter.

– Situationen är ohållbar. Staten förmår inte svara för sina lagstadgade uppgifter inom väghållningen på det sätt som utvecklingen av samhället och markanvändningen kräver. Genom tjänstemannabeslut skjuts en del av finansieringen av vägprojekten över på kommunerna för att nödvändiga projekt ska kunna drivas igenom, säger Siltala.

Kommunerna anser att lagstiftningen och den rekommendation om kostnadsfördelning som getts ut till stöd för den är relevanta. Men staten bör följa dem också i praktiken.

Kommunförbundet har föreslagit att en lösning på problemet ska sökas på riksnivå under följande regeringsperiod. Regeringen bör inleda en utredning om statens och kommunens ansvar inom trafiken och om kostnadsfördelningen. Dessutom bör det utredas om det är möjligt att rikta en del av inkomsterna från trafikskatten till kommunerna för att täcka trafikutgifterna.