Nya naturminnesmärken under #Finland100
Finland 100 gav 65 nya naturminnesmärken i 22 kommuner. Kommunförbundets kampanj i samband med Finlands självständighets jubileumsår Naturminnesmärke till det hundraåriga Finlands ära gav nya värdefulla naturminnesmärken.
Kommunförbundet uppmanade i fjol kommunerna i Finland att inrätta naturminnesmärken enligt naturvårdslagen då vi firade landets 100 år av självständighet. Totalt 22 kommuner anslöt sig till kampanjen.
– Vi är verkligen glada över hur vår kampanj tagits emot. Kommuner runt om i landet lät fridlysa värdefulla naturobjekt och många kommuner fattade flera fridlysningsbeslut, säger Miira Riipinen, miljöchef vid Kommunförbundet.
Därtill startade sexton kommuner processen med fridlysning av ett naturminnesmärke i fjol, men de slutliga besluten är ännu inte klara.
Ett naturminnesmärke är vanligen ett träd, en dunge, ett flyttblock eller en naturformation som på grund av sin skönhet, sällsynthet, betydelse i landskapet, sitt vetenskapliga värde eller av annan motsvarande anledning kräver särskilt skydd.
Naturminnesmärken har inrättats allt sedan 1920-talet och särskilt på 1960–1990-talen. Totalt finns det 2 963 fridlysta naturminnesmärken i Finland.
– Den här fina sättet att bevara minnen och landmärken för kommande generationer höll redan på att falla i glömska, men Kommunförbundet ville genom sin kampanj ge fridlysningen av naturminnesmärken ett nytt uppsving, säger Miira Riipinen.
– I naturminnesmärkena förenas flera element värda att skyddas. Via dem värnar vi inte bara om naturen utan också om kulturen och historien och skapar gemenskap. Ofta är minnesmärkena förknippade med berättelser och lokalhistoria och kan utgöra viktiga samlingsplatser.
Pyhäjoki fridlystes släktfura
I många kommuner har man insett att naturminnesmärken ger kommunen synlighet och de har införlivats i främjandet av turismen, lyfts fram som dragplåster vid olika evenemang eller fått betjäna skolundervisningen.
Joensuu var förra året den mest aktiva kommunen vad gäller fridlysningen av naturminnesmärken. Staden fridlyste hela 21 nya objekt och samtidigt uppdaterades informationen om tidigare fridlysta objekt.
– Vi har också vår egen kampanj i anknytning till detta, för vi har märkt att många naturobjekt är betydelsefulla för lokalbefolkningen. Vi ville informera om hur ett värdefullt objekt kan skyddas, säger Jari Leinonen, miljövårdschef vid Joensuu stad.
– De flesta av våra naturminnesmärken är träd, men det finns också ett ”dinosauriefotspår”, dvs. ett istida avtryck i berget som verkligen liknar ett dinosauriefotspår, konstaterar Leinonen.
I Pyhäjoki fridlystes 11 objekt runt om i kommunen.
– Det uppstod rentav en viss tävlan mellan byarna när en del byar inspirerade andra att också försöka finna värdefulla objekt i sin egen by, berättar miljösekreteraren i Pyhäjoki, en nöjd Vesa Ojanperä .
Exempelvis den speciella fura som växer vid Pyhäjoki älv, där diktaren Aaro Hellaakoskis släkt haft sin hemvist, fridlystes till det hundraåriga Finlands ära. Trädet beräknas vara över 300 år gammalt och år 1903, då den blivande diktaren fotograferades som liten pojke vid dess fot, såg tallen väldigt mycket ut som den gör idag.
– Kommuninvånarna blev ivriga när de märkte hur lätt fridlysningen är. Det att ett naturminnesmärke fridlyses begränsar i regel inte heller markanvändningen i någon större utsträckning, påpekar Ojanperä.
I Askola fridlystes tio naturminnesmärken
– För vår del ska ett stort tack riktas speciellt till den aktiva kommuninvånare som drev projektet framåt och inspirerade andra kommuninvånare att delta, säger Askolas miljövårdssekreterare Tommi Maasilta i berömmande ordalag.
– Hon gjorde också en stilig bildkalender med foton av naturminnesmärkena, där varje objekt kommer till sin rätt.
Nya naturminnesmärken i Askola är bland annat flyttblocket Tassukivi som är beläget i byn Vahijärvi, den björk som står på författaren Johannes Linnankoskis gårdsplan och Gårdsgranen som planterades på kommunhusets gård med anledning av 50-årsjubileet för Finlands självständighet.
Nya naturminnesmärken välkomnas också framöver
Att fridlysa ett naturminnesmärke är ett lätt sätt för kommunerna att värna om naturen, för fridlysningsbeslutet fattas av kommunfullmäktige med markägarens samtycke. Om det minnesmärke som föreslås bli fridlyst är beläget på statsägd mark fattas beslutet av Forststyrelsen.
Man ser gärna att flera naturminnesmärken blir fridlysta också framöver. Initiativet kan förutom från kommunen också komma exempelvis från en markägare, en privatperson eller en boendeförening.
På Kommunförbundets webbsidor finns anvisningar för hur fridlysningen av naturminnesmärken går till.
Nya naturminnesmärken år 2017 i 22 kommuner
Asikkala 1, Askola 10, Tavastehus 2, Träskända 2, Joensuu 21, Joutsa 1, Kontiolahti 1, Koski Åbo l. 1 , Kouvola 1, Lieksa 1, Lundo 1, Liperi 1, Nurmijärvi 1, Padasjoki 1, Björneborg 2, Borgå 1, Pyhäjoki 11, Ruovesi 1, Siikajoki 1, Tammerfors 2, Tohmajärvi 1, Åbo 1
