Kommunförbundet ratar utkast till ny plan- och bygglag – ”Kan inte accepteras”
De ändringar som föreslagits i utkastet verkar inte innebära förbättringar för kommunerna, säger Timo Reina.
Kommunförbundet anser att Miljöministeriets utkast till ny plan- och bygglag inte ska föras vidare i sin nuvarande form. I ett utlåtande menar förbundet att lagutkastet kräver betydande ändringar och förtydliganden.
Det verkar inte vara möjligt att göra de ändringar som krävs eller bedöma konsekvenserna av dem inom den planerade tidtabellen, skriver förbundet.
Den lag som styr planläggningen, markpolitiken och styrningen av byggandet är den viktigaste speciallagen för framtidens kommun, heter det i Kommunförbundets pressmeddelande. Därför måste lagberedningen vara särskilt omsorgsfull och kommunernas behov beaktas korrekt.
Joona Räsänen, ordförande för Kommunförbundets styrelse, säger att målen för lagreformen är värda att understöda.
– Men den modell som föreslås i lagutkastet kan inte accepteras som grund för det fortsatta arbetet.
Det som saknas enligt förbundet är en bättre helhetsbild av hur lagen ska verkställas och vilka resurser som krävs. Dessutom vill Kommunförbundet att alternativa sätt för att nå de eftersträvade effekterna utreds.
Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, säger att lagförslagets mål – och de problem som ska lösas – inte har definierats eller identifierats ordentligt.
– Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen är tämligen fungerande ur kommunernas synvinkel, medan de ändringar som föreslagits i utkastet i sin helhet inte verkar innebära förbättringar för kommunerna.
Metoderna är alltför byråkratiska
Reformmålen är bland annat att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle, stärka naturens mångfald, höja kvaliteten på byggandet och främja digitaliseringen. Dessa är värda att understödas, skriver Kommunförbundet, men lagreformen utgör dock inte en samordnad helhet.
Enligt utkastet tillkommer en ny lagstadgad planeringsnivå och ett nytt lagstadgat planeringsförfarande för de största stadsregionerna. Dessutom ökar utredningsskyldigheterna i fråga om planläggning och byggande liksom byråkratin i markpolitiken och genomförandet av planerna, skriver förbundet.
Enligt förslaget skulle NTM-centralens besvärsrätt utvidgas. Ändringarna i styrningen av byggandet och myndighetstillsynen är oklara, menar Kommunförbundet och uppmanar statsmakten att avstå från lagändringar där konsekvenserna är oklara med hänsyn till den arbetsbörda som lagen skulle innebära för kommunerna.
Här hänvisar förbundet bland annat till att kommunsektorn ändå står inför en stor omställning i och med omorganiseringen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet.
Lagändringarna bör ge kommunerna bättre förutsättningar att främja livskraften genom smidiga processer. Nu innehåller lagutkastet otaliga nya krav för kommunerna men betydligt färre lättnader eller flexibilitetselement, kritiserar förbundet.
Effekter kan nås med mindre reformhelheter
Konsekvenserna av lagreformer som till exempel inlösningslagen, naturvårdslagen, lagprojekt inom digitaliseringen och klimatlagen måste beaktas med tanke på kommunernas verksamhet och ekonomi, skriver Kommunförbundet.
Den här helheten ska beakta regeringsprogrammets skrivelse om att kommunernas markpolitik ska stärkas och kommunernas planläggningsmonopol bibehållas. Timo Reina menar att till exempel den planerade ändringen av inlösningslagen komplicerar och fördröjer kommunernas markförvärv.
– Det här försvårar en hållbar utveckling av samhällena, säger Reina.
Kommunförbundet menar att lagstiftningen kan korrigeras i mer avgränsade helheter än vad som föreslås. På så sätt kan mängden påfrestande förändringar för kommunerna minskas.
Målen kan nås bättre på andra sätt än genom lagstiftning, menar Kommunförbundet.
– Till exempel genom att stärka kunskapsbasen, utveckla verksamheten och styra den statliga finansieringen till kommunernas utvecklingsprojekt, säger Reina.
