Kommunernas klimatutsläpp minskar kraftigt
Trafiken är den största miljöboven. Bild: Kuntalehtis arkiv
Kommunernas klimatutsläpp minskade med 9 procent 2023 i jämförelse med året innan, uppger Finlands miljöcentral som publicerade ny statistik om växthusgasutsläppen i veckan.
– Utsläppen minskar i alla kommuner i hela landet. Takten och omfattningen av de minskade utsläppen varierar, men utvecklingstrenden pekar åt samma håll i alla kommuner. Det är en glädjande utveckling, säger Santtu Karhinen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
De kommunala klimatutsläppen har minskat med 37 procent de senaste 20 åren, enligt miljöcentralens statistik. Uppgifterna beaktar inte effekten av eventuella utsläppskrediter på koldioxidmarknaden.
Det är framför allt övergången till förnybar energi och utfasningen av stenkol och torv i kommunernas kraftvärmeverk som bidrar till utvecklingen. Till exempel klimatutsläppen i konsumtionen av fjärrvärme minskade med 18 procent under samma tidsperiod. Produktionen av vindkraft och kärnkraft har likaså ökat.
– Utsläppshandeln är den överlägset största orsaken till att utsläppen har minskat så snabbt inom energiindustrin. EU:s taxonomiförordning har också tvingat fram hållbara affärsmodeller inom företagsvärlden, säger Karhinen.
Har ni klassat förbränningen av biobränsle som en koldioxidneutral källa i er statistik?
– Ja, det har vi gjort. Det är inte helt oproblematiskt eftersom alltför omfattande avverkningar av skog för energiindustrins behov kan bidra till utökade koldioxidutsläpp från markanvändningssektorn. Förbränningen av träflis är inte en hållbar lösning på sikt.
De kommuner som ligger efter i statistiken har en sak gemensam – det handlar om små kommuner som är beroende av jord- och skogsbruk eller gruvindustrin.
– Klimatutsläppen från markanvändningssektorn och olika typer av arbetsmaskiner är höga i dessa kommuner, säger Karhinen.
Med arbetsmaskiner avses till exempel traktorer, skördetröskor, skogsbruksmaskiner eller borr-, kross- och malningsmaskiner inom gruvindustrin.
Finlands miljöcentral understryker att det är lättare att producera utsläppssnål energi från spillvärme och elpannor i stora städer där volymerna är stora och det uppstår spill och överskott som kan tas till vara.
Upp till 99 av landets 308 kommuner hör till det så kallade Hinku-nätverket som förbinder sig att bli koldioxidneutrala.
– De kommuner som hör till Hinku-nätverket har i genomsnitt 3–4 procent lägre klimatutsläpp än landets övriga kommuner.
Har kommunernas politiska representation en inverkan på ambitionsnivån i klimatpolitiken?
– Vi undersökte det här för fyra år sedan och kom fram till att det fanns ett samband mellan minskade utsläpp och den partipolitiska sammansättningen i kommunfullmäktige. Då det fanns en större andel politiker från De gröna och Vänsterförbundet var kommunens utsläppsreduktioner större. Vi har tyvärr inte nya siffror om de kausala sambanden mellan kommunernas klimatpolitik och partiernas representation.
För att kommunerna ska nå sina utsläppsmål måste trafik- och jordbrukssektorn också dra sitt strå till stacken, anser Finlands miljöcentral.
– Utsläppen inom energiindustrin kommer att plana ut förr eller senare då kraftvärmeverken uppnår koldioxidneutralitet. Staten borde backa upp olika åtgärder för att minska på klimatutsläppen inom markanvändnings- och trafiksektorn. Tyvärr saknas den politiska viljan för det.
Utsläppen från vägtrafiken minskade med endast tre procent 2023, enligt miljöcentralens statistik. Den senaste prognosen för de finska trafikutsläppen visar att utsläppsreduktionerna kommer att avstanna nästan helt och hållet.
– Den främsta orsaken till den här utvecklingen är regeringens beslut att revidera reduktionsplikten, alltså att lindra oljebolagens skyldighet att blanda in en viss mängd biobränsle i fossila bränslen. Det här sammanfaller med en minskad efterfrågan på elbilar, säger Karhinen.
Rättelse 5.6.2025. I stycket om Hinku-nätverket stod det skrivet att det omfattar 99 av landets 309 kommuner. Rätt antal är 308.
