Oker-Blom redo ta ny match om kärnkraft till Lovisa

– Det vore mycket konstigt om man inte bygger ersättande kärnkraft i Lovisa då tiden gått ut för nuvarande reaktorer, säger stadens nye direktör Jan D. Oker-Blom. Han påpekar att all logistik och infrastruktur finns och att byggstarten bör ske inom tio år.

Text: Camilla Berggren Foto: Evy Nickström

I Lovisa har Fortum ansökt tre gånger om att få bygga ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen, tre gånger har man fått back. Till slut strök staden ordet kärnkraft ur sin strategi, i dag satsar man på mjukare teman som Byarnas stad.

Men du vill alltså blåsa liv i kärnkraftshoppet igen, Jan D Oker-Blom?

– Utan vidare bör det vara en målsättning för staden, jag ska besöka Hästholmen ännu i år, säger Oker-Blom.

Han säger att satsning på småskalighet, byar och gamla hus inte går stick i stäv med kärnkraft.

– Vi talar inte längre om att utveckla kärnkraften men nog om att fortsätta med produktionen i Lovisa också efter att Lovisa I och II:s tid gått ut. Vi ska satsa på vind och sol men avveckla användningen av fossila bränslen. Här kommer kärnkraften fortfarande att behövas.

Oker-Blom säger att beslutet måste tas under hans tid som stadsdirektör i Lovisa. Han har redan hunnit diskutera frågan med många ledande rikspolitiker.

–Jag är hoppfull över att också de Gröna ska omfatta principen att kärnkraft är mindre illa än kol, säger Oker-Blom.

Han menar att Lovisa kunde ta modell av Uleåborg och satsa på cleantech.

– Kan det varma spillvattnet från kärnkraften användas i stället för att pumpas ut i Finska viken? Kunde vi bli föregångare vad gäller elbilar och att använda spillvattnet för fjärrvärmen, till exempel?

Hur ser du på vård- och landskapsreformen?

– Mest ifrågasätter jag den nya landskapsnivån. Vi har ju haft ett system med länsherrar i landet och monterat ned det. En tredje nivå mellan stat och kommun blir dyr och ger mera byråkrati.

Men Oker-Blom säger att regeringen nu kommit till detta och att det gäller att göra det bästa av situationen. Vad gäller vården anser han att Lovisa inte har så mycket att förlora.

– Vi har varit vana vid att inte ha sjukhusvård inom den egna kommunen tidigare heller. Lovisaborna har varit vana att resa till närmaste sjukhus i Borgå eller Kotka. Lovisa har inte satsat på nya dyra byggnader som vi nu skulle hotas att bli av med.

Oker-Blom säger att det också är positivt för kommunen att social- och hälsovården inte längre kommer att finnas i den kommunala budgeten.

– Då de lagstadgade åtagandena minskar får vi ökad kommunal makt och frihet att koncentrera oss på områden som vi kan påverka.

Tjänsten som stadsdirektör i Lovisa blev lediganslagen då mångårige direktören Olavi Kaleva sade upp sig efter en schism med den högsta politiskt valda ledningen. Man kan säga att två starka viljor och olika synsätt kolliderade.

Hur ser du på  förhållandet mellan stadsdirektör och stadsstyrelsen?

– Stadsdirektören är en tjänsteman som verkställer de förtroendevaldas beslut. Posten är tidsbunden och jag ser arbetsfördelningen som ganska klar,  säger Oker-Blom.

Du byter jobb från businessänglar och start up-företag till den kommunala verkligheten i Östnyland.

– För mig är jobbet som stadsdirektör i Lovisa ett stort steg uppåt på karriären. Jag jobbar nu inom ett intressant framtidssegment men har en liten organisation. Det blir att byta från fem anställda till cirka 1 000 och en budget på 130 miljoner, säger Oker-Blom.

Han räds inte offentliga sektorns byråkrati.

– Jag har i sjutton år stått med ena foten i det offentliga då jag suttit i stadsstyrelsen, fullmäktige och nämnder i Helsingfors.

Oker-Blom tror att näringslivet och den offentliga sektorn har mycket att lära varandra och att dela med sig av så kallade best practises.

– Alla vinner på att människor byter mellan de två sektorerna och för med sig sina kunskaper och erfarenheter.

Megatrenden i samhällsutvecklingen är urbaniseringen. Hur ska Lovisa positionera sig?

– Lovisa ligger väldigt bra till. Staden finns i Nyland, i ”trängselfinland” och ligger nära huvudstadsregionen med motorväg ända fram. Vi har alla chanser att få flera företagsetableringar och invånare.

På senaste tid har det också skett en del. Oker-Blom är nöjd över att till exempel stora Helsingfors Hamn etablerat sig i lilla Lovisa.

– Ökad containertrafik är en stark trend och Lovisa är ett bra komplement till Nordsjö, olika laster kan nu dirigeras till olika hamnar.

Oker-Blom, som är ättling i rakt nedstigande led till den legendariske redaren Ragnar Nordström i Lovisa, visionerar hur sjöfarten ytterligare kunde uppmärksammas, eller kanske få en renässans i staden.

– Borgå har inte skött sina kort rätt, Kotka och Fredrikshamn har inte utrymme. I Lovisa finns både utrymme och traditioner, man kunde satsa betydligt mera på fartygssegmentet, båtbyggerier och tjänster relaterade till sjöfarten skulle passa perfekt.

Invånarantalet i Lovisa balanserar kring 15 300, men det senaste året har antalet Lovisabor faktiskt sjunkit med 100 personer!

– Helsingfors växer med upp till 7 000 personer i år och huvudstadsbor kan ha jobbresor på en timme. Bostäderna är väldigt dyra i huvudstadsregionen. Här har Lovisa en trumf. Också jämfört med Borgå är bostäderna billiga i Lovisa. Trenden att distansjobba några dagar i veckan eller pendla till huvudstadsregionen kommer att bli allt vanligare, säger Oker-Blom.

Men det gäller för staden att möta behoven.

– Lovisa måste ha bostäder att erbjuda. Kunde staden till exempel låta bygga hyresbostäder. Och kunde det vara något speciellt som lockar folk, till exempel våningshus i trä, frågar den nya stadsdirektören.

Marknadsföringen för Lovisa har under senare år gått in i en ny era. På proffsiga webbsidor lockar man med slogans som “En liten stad – stora upplevelser” och leker med ord som “Lov is…”

För att inte tala om evenemanget Lovisas historiska hus som i över tio år dragit upp till 20 000 besökare till stan ett veckoslut i augusti.

Borde staden ta större ansvar för stora evenemang?

– Mycket av det positiva i staden handlar om aktiva, kreativa kommuninvånare och att staden sedan stöder och bidrar. Om staden går in och arrangerar och kontrollerar tror jag att det finns en risk för att det spontana, kreativa blir lidande. Stadens roll ska vara att göra det möjligt för invånarna att arrangera olika evenemang, inte att ta över jobbet.

Då man talar om att få besökare lockade till Lovisa kastar man blickarna dels på huvudstadsregionen, dels på St Petersburg.

– De flesta ryssar är på väg till Helsingfors, men kanske de vill övernatta och äta på vägen, utbudet är bara inte tillräckligt i dag.

Den ryska trafiken är sannerligen en svår fråga, de flesta österifrån har susat förbi Östnyland i många år.

– Borde man plocka fram planerna på ett badhotell på Sågudden i Lovisa, det kunde bli storslaget och locka turister, säger Oker-Blom.

Han säger att några stora grejer är under arbete men varnar för att satsa eller tro på en stor arbetsgivare som ska rädda nejden.

– Bättre är att ytterligare stärka medelstora företag med ett tiotal anställda.

Oker-Blom poängterar att Lovisa inte är någon kriskommun.

– Vi får ett underskott i år på grund av investeringar, men underskottet är mindre än väntat. Investeringar ska inte ses som en belastning utan som att man bygger för framtiden.

Hur ser Lovisa ut om fem år?

– Då har beslutet om två nya reaktorer på Hästholmen tagits och Lovisa är en stad som gjort nödvändiga investeringar, har närmare 20 000 invånare och en god ekonomi. Lovisa är inne i en positiv spiral, bland annat gör allt fler Lovisabor och sommargäster sina inköp lokalt.

Många kommun- och stadsdirektörer är nya på sina poster. Kolla in Kommuntorgets kommundirektöreskarta!