Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare
Arbetstillfredsställelsen bland kommundirektörerna är fortfarande på en god nivå, men det finns negativa trender visar en färsk undersökning.
Enligt en undersökning som Kommunförbundet utfört tillsammans med Keva och föreningen Finlands Kommundirektörer bedömer 76 procent av kommundirektörerna att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet.
Situationen har försämrats något, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.
År 2018 bedömde 82 procent av kommuninvånarna att deras arbetsförmåga var relativt god eller mycket god.
Förbundets vd Minna Karhunen säger att förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen.
Upplever att de försummar familjen
Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32 procent relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. År 2018 var den siffran 20 procent.
Drygt en tredjedel, 38 procent, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel, 32 procent, upplever ingen eller endast lite stress.
Ogjort arbete leder till stress, uppger 90 procent av kommundirektörerna och 79 procent upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen.
Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 procent), coronaepidemin (55 procent) och det offentliga diskussionsklimatet (53 procent) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.
Många överväger att byta jobb
Merparten av kommundirektörerna (70 procent) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn.
Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 procent osäkerhet om arbetets fortsättning.
Drygt en tredjedel (36 procent) har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga mer än svenskspråkiga.
Hälften (49 procent) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. Det här är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.
44 procent anser ersättningen vara tillräcklig och 7 procent är varken av samma eller av annan åsikt som påståendet i enkäten.
Fyra av tio upplever misstroende
Beslutsklimatet i kommunen upplevs vara ungefär på tidigare nivå. Enligt 38 procent har beslutsklimatet försämrats under den pågående fullmäktigeperioden, men 40 procent är av annan åsikt om detta.
Cirka fyra kommundirektörer av tio (39 procent) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.
Endast 8 procent av de kommundirektörer som deltog i undersökningen uppger svenska som modersmål, men noterbart är att hälften av dem har upplevt någon form av misstroende från förtroendevalda.
Fler har upplevt trakasserier
Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare: år 2018 var den 41 procent.
Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 procent av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 procent) i sociala medier (33 procent) eller per telefon (32 procent).
Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 procent).
Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som haft uppdraget en längre tid.
Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.
Plock bland resultaten
- Hela 92 procent av kommundirektörerna upplever att arbetets krav och den egna kompetensen matchar varandra.
- Kommundirektörerna anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen bidrar till stress.
- Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 procent), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 procent) och känner tillfredsställelse när de fördjupar sig i arbetet (96 procent).
- Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå. Av enkätdeltagarna är 74 procent relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 84 procent.
- Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegorna samt av andra kommundirektörer. Mest stöd önskade man få av den egna chefen, alltså kommunstyrelsens ordförande och av familjen och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
- Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55.
- Motsvarande undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.
