”Den allmännyttiga verksamheten står alltid i fokus”

För den språkliga servicen kan valfriheten vara en bra sak, tror Folkhälsans nya vd Georg Henrik Wrede. Foto: Mikko Käkelä/Folkhälsan.
För den språkliga servicen kan valfriheten vara en bra sak, tror Folkhälsans nya vd Georg Henrik Wrede. Foto: Mikko Käkelä/Folkhälsan.
24.5.2018

Folkhälsan är väl rustat inför den planerade valfriheten i vården, men det ska inte ske med ekonomiska förtecken utan för att trygga den svenskspråkiga vården i Finland. För Folkhälsan står den allmännyttiga verksamheten alltid i fokus, säger Georg Henrik Wrede, Folkhälsans nya vd från och med augusti.

Georg Henrik Wredes första minnen från Folkhälsan sträcker sig tillbaka till år 1974 då han som tioåring sålde luciamärken.

– Det var väldigt kallt men jag gjorde goda förtjänster. För pengarna köpte jag modellflygplan, minns Wrede.

Han berättar att det var just luciamärken han som barn var intresserad av sälja, inte majblommor. Inom majblomsförsäljningen var konkurrensen mycket hårdare, för både Folkhälsan och Mannerheims Barnskyddsförbund hade försäljning och det var därför svårare att sälja stora mängder.

Är det här beskrivande för dig?

– Ja, eventuellt på det sättet att jag tror det är viktigt att hitta det man trivs med och identifiera sina goda sidor och utnyttja möjligheterna på bästa sätt, säger Wrede.

På samma sätt ser han också på Folkhälsans verksamhet, som han på det stora hela tycker fungerar bra idag.

– Folkhälsan har en bred palett. Beroende på vilken kontakt folk haft med oss har de väldigt olika uppfattning om hurdan verksamhet vi har och vad vi borde göra, säger Wrede.

Rent juridiskt är Folkhälsan uppdelat i Samfundet Folkhälsan, Folkhälsans Förbund med nästan 100 lokala medlemsföreningar samt två aktiebolag; Folkhälsan Välfärd Ab och Folkhälsan Utbildning Ab. Dessutom har Folkhälsan egen forskningsverksamhet som administrativt ligger under Samfundet.

– Vi har flera ben att stå på och det viktigaste är att hitta balans. Beroende på hur utvecklingen i samhället ser ut kan vi luta oss olika mycket på olika ben, säger Wrede och jämför situationen med att stå stadigt i en båt.

– Börjar det kantra mot det ena hållet väldigt kraftigt, måste man flytta tyngdpunkten mer åt det andra hållet.

Möjlighet att välja på svenska

Den kommande landskaps- och vårdreformen och valfriheten i vården som öppnar marknaden för fler producenter innebär enligt Wrede stora möjligheter för Folkhälsan.

– Jag ser att Folkhälsan är väl rustat att vara med på en sådan marknad, säger han.

Först gäller det ändå att noggrant följa med hur marknaden utvecklas och vilka spelregler som gäller.

Till skillnad från privata vårdbolag som gärna är med på valfrihetsmarknaden av rent ekonomiska skäl, utgår Folkhälsan alltid från sitt grunduppdrag som är att möjliggöra ett gott liv på svenska i Finland, påpekar Wrede.

– Vårt intresse utgår från det allmännyttiga. Det är det som är meningen med hela föreningen.

Rent principiellt tycker Wrede att valfriheten i vården är en positiv sak också om han förstår att det fria valet kan vara problematiskt.

– Frihet att välja innebär också att individen bär ansvar för sina val. Det kan vara ganska tufft för kunden att välja bland olika experttjänster, i synnerhet om de inte är direkt jämförbara med varandra, säger Wrede.

Han påpekar att vi inom flera andra områden redan gör aktiva val, som när vi väljer mobiloperatör eller försäkringsbolag.

– Men när det handlar om vård finns det naturligtvis en annan dimension och då blir det viktigt att utvärdera individens kapacitet och möjlighet att göra egna val. Därtill måste det finnas tillräckligt med information att gör ett val, säger Wrede.

Å andra sidan tycker han inte man ska överdriva valfriheten. För den språkliga servicen kan valfriheten vara en bra sak, när kunden själv kan välja om hon eller han vill ha service så nära som möjligt eller hellre tar sig en längre bit för att få service på svenska.

Mer plats för ungdomarna  i kommunen

För kommunerna innebär vård- och landskapsreformen stora förändringar. Folkhälsans samarbete med kommunerna beror långt på hur kommunerna själva kommer att bygga upp sin identitet efter reformerna.

Wrede som själv brinner starkt för ungdoms- och bildningsfrågor hoppas att de här ska bli mer synliga i kommunerna.

– Här har Folkhälsan mycket att erbjuda. Vi finns redan med i skolvärlden och inom den grundläggande utbildningen. Möjligheterna för Folkhälsan att samarbeta med kommunerna blir åtminstone inte sämre i framtiden, påpekar Wrede.

Hur Folkhälsan ska samarbeta med de kommande landskapen är däremot en öppen fråga och beror enligt Wrede på hur landskapen utvecklas. Det är inte heller sagt att landskapen blir likadana. Här får Folkhälsan anpassa sig.

Med tanke på det språkliga ser Wrede att det kan bli svårare att samarbeta med landskapen än med kommunerna.

– Det finns en klar tvåspråkig identitet i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna. På landskapsnivå i Egentliga Finland och Nyland har svenskan en annan roll. Jämför t.ex. situationen i Ingå eller Raseborg med hela Nyland. Svenskan riskerar alltid bli mindre i större enheter.

Wrede ser ett stort demokratiproblem i de pågående reformerna och tycker det är en olycklig utveckling om vi har politiker som i framtiden sitter med på tre nivåer: i riksdagen, i kommunfullmäktige och i de kommande landskapsfullmäktige.

– Jag tycker vi borde få en klarhet i vilka som besluter på de olika nivåerna. Annars står vi inför situationer där politiker kan ha olika åsikt i olika salar, säger Wrede.

Han hoppas att politikerna allvarligt funderar på frågan ur ett demokratiskt perspektiv och inte bara utgående från hur maktfördelningen kommer att se ut i det första landskapsvalet.

– Det här är på sikt en större fråga än vilka partier som får makten i landskapen och jag hoppas att den dimensionen diskuteras vidare. I det här skedet är de enda som kan påverka det här politikerna själva, sedan får väljarna säga sitt i valen.

Ledarskap är ett serviceyrke

Kunde den tioåriga Wrede under sin luciamärkesförsäljning inbilla sig att han drygt 40 år senare skulle vara Folkhälsans nya vd?

– Nej, som tioåring tänkte jag inte på sådant! Jag tror förresten inte på spikraka karriärmål. Det finns väldigt mycket slump i arbetslivet och jag är ödmjuk inför det. Men visst har jag redan länge kunnat se mig jobba i ledande position inom en medborgarorganisation, säger Wrede.

Wrede ser ledarskap framförallt som ett serviceyrke.

– I dagens värld utförs en stor del av arbetet av experter. Ledarskap har blivit en slags stödfunktion, för att experterna ska kunna göra sitt jobb så bra som möjligt.

Ledarskap  handlar också om att implementera strategier och se till att grunduppgifterna blir gjorda.

– Det måste finnas frihet för utveckling och innovationer samtidigt som man kommer ihåg att göra det man ska göra, säger Wrede.

Wrede börjar jobba på Folkhälsan i maj och jobbar då parallellt med Folkhälsans vd Stefan Mutanen som går i pension i augusti.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här