Kulturhuset är invånarnas andra vardagsrum - Invånarna ger Kimitoöns kultur högsta betyg
I Kimitoöns kommun har kulturhuset Villa Lande blivit invånarnas andra vardagsrum. Där ordnas konserter och filmförevisningar och där finns bibliotek och möteslokaler. I Kommunförbundets undersökning ger invånarna Kimitoöns kulturtjänster högsta betyg.
– På Kimitoön ordnar föreningar och privata aktörer kultur- och fritidsaktiviteter. I de avgiftsfria fritidsklubbarna kan barn och unga pröva på cirkus och hantverk. Den lokala historien är närvarande på museerna, konstaterar Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Det är inte bara i Kimitoöns kommun som invånarna är nöjda med hur kultur- och fritidstjänsterna sköts. Landets nöjdaste kultur- och fritidskonsumenter hittar man i kommuner med mer än 50 000 invånare, i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med svenskspråkig majoritet.
Även om kommuninvånarna genomgående ger högt betyg för skötseln av kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet, är det ändå kultur- och fritidstjänsterna invånarna är mest nöjda med, visar Kommunförbundets invånarenkät. Till dessa hör bibliotekstjänster, kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen samt medborgar- och arbetarinstitut, idrotts- och motionstjänster och ungdomstjänster.
Sammanlagt 91 procent av enkätdeltagarna bedömer att den egna kommunens bibliotekstjänster sköts väl. Kulturtjänsterna sköts väl enligt 73 procent av enkätdeltagarna.
Man var också mycket positiv i fråga om hur idrotts- och motionstjänsterna sköts.
– Resultaten av vår enkät visar att kommuninvånarna värdesätter bland annat biblioteks- och kulturtjänsterna mycket högt och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för kommuninvånarna. Tack vare detta kan kommunen till exempel genom kulturverksamhet profilera sig som en intressant och aktiv boendeort som erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster av hög kvalitet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
– Mångsidiga och fungerande tjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommarboende, fortsätter Pekola-Sjöblom.
Kvinnor, svenskspråkiga och unga vuxna nöjdast
I de kommuner som ingick i undersökningen 2020 varierade andelen som använt biblioteks- och kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen stort bland de kommuninvånare som deltog i enkäten.
Invånarna är ändå mycket nöjda med skötseln av bibliotekstjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet, oberoende av åldersgrupp, kön och modersmål och oberoende var i kommunen man bor.
Också för kulturtjänsternas del är invånarna mycket nöjda med skötseln, tillgången och tillgängligheten oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Bland enkätdeltagarna gavs de bästa betygen för tjänsterna av svenskspråkiga, kvinnor och 18-29-åringar.
Föga överraskande gav de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden högre betyg för kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinstituten koncentreras till landskapscentrumen, och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner.
Man är också tämligen nöjd med den grundläggande konstundervisningen, oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Av enkätdeltagarna var 40-49-åringarna, 30-39-åringarna samt kvinnorna nöjdast med tjänsterna.
Musik, dans, cirkus och konst
Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer.
Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stödjer kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn.
– Till exempel Keuru har ett aktivt konst- och kulturhistoriskt museum, ett musikinstitut och ett medborgarinstitut som erbjuder grundläggande konstundervisning i musik och dans. Det finns klubbar för unga samt kulturlokaler för kommuninvånare och föreningar. Kulttuuriportaat är en kulturpedagogisk plan för småbarnspedagogiken och grundskolorna i Keuru. Målet med planen är att integrera konst och kultur i barnens och de ungas vardag, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Lappo flitiga inom konstundervisningen
Mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen används enligt Kommunförbundets enkät i Lappo.
I Lappo verkar till exempel ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.
Så gjordes enkäten
- Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
- I kommuninvånarundersökningen kartlades kommuninvånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet.
- Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 11 000 myndiga kommuninvånare från 43 kommuner runt om i landet.
