Kommunernas kulturverksamhet för barn och unga får godkänt betyg
Kommunerna borde bli bättre på att ordna verksamhet för minoriteter och specialgrupper.
Över hälften av Finlands kommuner – 68 procent – har kommit överens om vilken sektor som svarar för kulturverksamhet som ska främja hälsa och välfärd. Något mer än hälften – 58 procent – har utsett en person som ansvarar för verksamheten.
Det här framgår av en datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd utförde i våras i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet. Insamlingen handlar om det arbete som görs i kommunerna för att med kulturens hjälp främja hälsa och välfärd.
– Med beaktande att det handlar om en rätt så ny verksamhet, ser det ganska bra ut. Men målet är att alla kommuner snart bör komma fram till hur ansvaret fördelas, säger kulturrådet Esa Pirnes på Undervisnings- och kulturministeriet.
Hobbypass, kulturkort och rabattbiljetter
Bäst har kommunerna varit på att beakta barn och unga i kulturverksamheten. Även seniorer och personer i arbetsför ålder har tagits rätt bra i beaktande.
Däremot är det sämre ställt med fastställandet av målsättningar och resurser för verksamhet som riktar sig till olika minoriteter och specialgrupper i samhället, skriver ministeriet i ett pressmeddelande.
59 procent av kommunerna erbjuder kulturtjänster för barn och unga. Barn och unga har tillgång till ett hobbypass eller till ett kulturkort för elever i åk 7–9, eller till rabattbiljetter.
I ungefär hälften av kommunerna – 51 procent – kunde de delta i grundläggande konstundervisning avgiftsfritt eller beviljas nedsatt avgift på ekonomiska grunder.
En del kommuner har synnerligen små personalresurser för kulturverksamhet och för kulturverksamhet som främjar hälsa och välfärd.
Viktigt att överbrygga skillnaderna
I var fjärde kommun använde den ledande tjänsteinnehavaren med ansvar för kommunens kulturtjänster hälften eller över hälften av arbetstiden på kulturverksamhet.
I omkring hälften av kommunerna använde tjänsteinnehavaren mindre än en dag i veckan på det. I var tredje kommun fanns det ingen utöver den kulturansvariga tjänsteinnehavaren som skötte uppgiften.
– Vi måste fokusera mer på att se till att likställdheten fungerar i praktiken, över hela linjen. Det är viktigt att på ett mer jämlikt sätt beakta olika befolkningsgrupper inom kulturverksamheten, men därutöver bör man också att se till att överbrygga skillnaderna mellan kommunerna. Det ska finnas tillgång till kultur, och till hälsofrämjande konst och kultur, i hela landet, säger kulturrådet Kirsi Kaunisharju på Undervisnings- och kulturministeriet.
Den nya lagen om kommunernas kulturverksamhet betonar alla människors likvärdiga möjligheter till kreativt uttryck och kreativ verksamhet samt till att skapa och uppleva konst och kultur.
