Två av tre kommundirektörer är aktiva på sociala medier
Två av tre kommundirektörer, 65 procent, utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 60 procent. Det framgår av Kommunförbundets årliga enkät om användningen av webbkommunikation och sociala medier.
Kommundirektörerna är oftast aktiva på Twitter (48 %) och Facebook (47 %). Också användningen av Instagram (18 %) och Youtube (11 %) har ökat något från förra året.
– Ledning och kommunikation binds allt starkare ihop. Sociala medier har erbjudit kommun- och stadsdirektörer ett allt lättare sätt att vara i kontakt med kommuninvånarna, säger Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.
Såhär såg det ut vid filmningen av #Sibbo julhälsning pic.twitter.com/K1vkgp2jsM
— Mikael Grannas (@SibboKD) December 1, 2020
Sibbos kommundirektör Mikael Grannas är en aktiv twittrare.
I praktiken finns alla kommuner på Facebook (99 %). Instagram har behållit platsen som den näst mest populära kanalen på sociala medier. Totalt 90 procent av kommunerna använder Instagram. YouTube, Twitter och Linkedin är följande i popularitetsordningen.
De sektorer som oftast syns på kommunens sociala medier är ungdomsarbetet (96 %), kultur- och idrottsväsendet samt biblioteket (tillsammans 95 %). I praktiken finns de flesta sektorer på sociala medier i någon form.
Allt fler fullmäktigmöten direktsänds
Av de kommuner som svarade angav 62 procent att det går att följa kommunens fullmäktigesammanträden på webben. Dessutom planerar ytterligare en femtedel av kommunerna (19 %) att sända sina möten på webben.
– Det syntes redan i fjol att fler kommuner än tidigare erbjöd möjligheten att följa fullmäktiges sammanträden hemifrån. Den här trenden har blivit allt starkare, bedömer Hagerlund.
Tillgängligheten ger tilläggskostnader
Tillgängligheten, det vill säga att så många olika människor som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt, har beaktats bäst i det tekniska genomförandet av kommunernas webbsidor. Totalt 43 procent av de som svarade uppger att kommunens nättjänst uppfyller de tekniska krav som tillgänglighetsdirektivet förutsätter. I drygt en tredjedel av kommunerna uppfylls direktivets krav på användargränssnitten och i en fjärdedel uppfylls kraven på innehållet.
De största utmaningarna gäller bilagor. Endast var tionde av de som svarade säger att situationen är bra.
Tre kommuner av fyra (74 %) som svarade uppger att beaktandet av tillgängligheten har medfört extra kostnader för kommunen. Totalt 11 % svarade att det inte uppstått några extra kostnader och 15 % kunde inte ta ställning till frågan.
Sammanlagt 144 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 46,5 procent.
Läs mer
Utredning om kommunernas användning av webbkommunikation ochsociala medier 2020 (PDF)
