”Vi behöver starkare skogslagstiftning – det räcker inte med rekommendationer”
Flodpärlmusslan är fridlyst i Finland sedan 1955. Foto: Päivi Lundell, Finlands naturskyddsförbund.
Eftervården av skogsjätten Stora Ensos ödesdigra skogsavverkningar i Suomussalmi i Kajanaland fortsätter andra veckan i rad.
Forststyrelsen uppger att tusentals utrotningshotade flodpärlmusslor har strukit med i samband med i Stora Ensos avverkningar i Suomussalmi. Orsaken till massdöden är att bolagets underleverantör har kört över floden Hukkajoki hundratals gånger med tunga skogsmaskiner. Polisen utreder fallet som grovt miljöskyddsbrott. Flodpärlmusslan har varit fridlyst sedan 1955.
– Det brister i den nuvarande skogslagstiftningen som tillåter avverkningar så nära vattendrag där det finns utrotningshotade arter. Vi skulle behöva en reviderad skogslag för att förebygga den här typen av miljöbrottslighet, säger Tapani Veistola, verksamhetsledare för Finlands naturskyddsförbund.
Läs mera, Svenska Yle 23.8.2024: Musselmassakern kan vara värsta naturskyddsbrottet i Finlands historia – därför är arten så viktig
Inget skogscertifikat
Enligt skogscertifikatet FSC ska skogsägaren lämna minst en 15 meters skyddszon med skog och växtlighet invid bäckar och åar i samband med avverkningar. Skogscertifikatet PEFC tillämpar en skyddszon på 5–10 meter. Inga skyddszoner beaktades i Suomussalmi.
– I det här specifika fallet har skogsägaren inte certifierat skogen över huvud taget. Det innebär att enorma mängder näringsämnen har sköljts ut i vattendraget och förvärrat miljökatastrofen ytterligare, säger Veistola.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland gav redan i maj klara anvisningar till skogsbolaget Stora Enso och skogsägaren där man entydigt förbjöd all trafik med skogsmaskiner över Hukkajoki. Trots det körde underleverantören bevisligen minst 300 gånger över floden med fatala följder för artrikedomen och det utrotningshotade beståndet av flodpärlmusslor.
Attitydproblem och bagatellisering
– Det verkar brista i kommandokedjan eftersom dessa anvisningar inte har nått dem som kör skogsmaskinerna. Här behövs nya spelregler som ser till att alla inblandade tar del av miljömyndigheternas anvisningar. Sedan finns det en destruktiv subkultur som innebär att många skogsmaskinförare har attitydproblem, säger Veistola.
Den trasiga kommandokedjan är inte det enda problemet.
– Polisen saknar ofta resurser och sakkunskap att utreda miljöbrott. Som det nu är överförs den här typen av miljöbrott till den lokala polisen medan endast riktigt stora brottshärvor sköts av Centralkriminalpolisen. Det vore bättre om en specialiserad enhet vid polisen skulle svara för utredningen av all miljöbrottslighet.
Hur ser du på kommunens skyldigheter i det aktuella fallet i Suomussalmi?
– Den nuvarande naturskyddslagen slår fast att det är NTM-centralen som svarar för skyddet av utrotningshotade arter. Miljöskyddslagen borde precisera kommunernas skyldighet att anmäla alla uppdagade miljöbrott till polisen. De kommunala tjänstemännen har ju den bästa lokalkännedomen och vet ofta vad som pågår på orten.
Tapani Veistolas förslag faller inte i god jord på miljöbyrån vid Suomussalmi kommun.
– Kommunerna har redan nu för många lagstadgade uppgifter. Vi har inte resurser att övervaka skogsavverkningar och förebygga miljöbrottslighet utanför de detaljplanerade områdena, säger Jukka Korhonen, miljöinspektör vid Suomussalmi kommun.
”Skogsbrott lönar sig alltid”
Enligt Korhonen bär inte NTM-centralen skulden för miljöbrottet och den massdöd som drabbade utrotningshotade flodpärlmusslor i Suomussalmi.
– Nej, det är inte deras fel. De gav ju tydliga anvisningar som sedan inte följdes. Det är skogsbolagen som måste se över sina rutiner. Och så behöver NTM-centralerna mer resurser för att kunna övervaka och ingripa då miljöbrott inträffar, säger Korhonen.
Enligt Finlands naturskyddsförbund har antalet grova miljöbrott inte ökat nämnvärt de senaste åren. Förbundet efterlyser ändå höjda skadestånd för att få bukt med problematiken.
– Många kollegor i branschen säger ironiskt att det alltid lönar sig med skogsbrottslighet eftersom skadestånden oftast är så låga att de underskrider med råge nettoförtjänsten från det sålda virket, säger Tapani Veistola.
Läs också Svenska Yle, 26.8.2024: Stora Ensos vd Hans Sohlström: ”Vi har väldigt höga hållbarhetsmålsättningar”
