Undersökning visar: Trots lag kan det vara svårt att få service på eget modersmål
Skyltning i ett tvåspråkigt land. Bild: Kuntalehtis arkiv, Ville Miettinen
Enligt Justitieministeriets senaste barometer har språkklimatet i Finland förbättrats under åren 2020–2024. En större andel än tidigare av de svarande upplever relationerna mellan svensk- och finskspråkiga som goda eller mycket goda.
Det finns ändå tydliga skillnader i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna beroende på om kommunens majoritetsspråk är svenska eller finska, enligt ministeriet.
I kommuner där svenska är ett minoritetsspråk upplevs nivån på de svenskspråkiga offentliga tjänsterna vara sämre än i kommuner där svenska är majoritetsspråket.
– Digitala offentliga tjänster är utmanande med tanke på de språkliga rättigheterna. I tvåspråkiga kommuner är svenskspråkiga klart mer missnöjda med möjligheterna att använda digitala tjänster på sitt eget språk. Språkklimatet har däremot förbättrats sedan 2020, säger forskaren Isak Vento vid Åbo Akademi.
Samebarometern 2024 utredde för första gången i stället för tjänsteanvändarna vilka synpunkter de myndigheter som omfattas av samiska språklagen har på tillgodoseendet av samernas språkliga rättigheter. Enkäten riktades till organisationer som tillhandahåller tjänster enligt samiska språklagen. Enkäten besvarades av sammanlagt 159 arbetstagare eller deras chefer. Enligt majoriteten av de svarande är följande åtminstone måttligt bra i organisationen: kunskapen om samers språkliga rättigheter, klimatet kring rättigheterna, tillgodoseendet av rättigheterna och de digitala tjänsterna.
Enligt de svarande är det inte alltid möjligt att uträtta ärenden på samiska i enlighet med lagen. Dessutom rapporterades negativa erfarenheter av klimatet och tillhandahållandet av tjänster. Både kunderna och arbetstagarna möter i viss mån okunskap och fördomar på grund av samiskspråkigheten.
– Tjänster på samiska tillhandahålls inte systematiskt. Största delen av de svarande uppgav att service på samiska inte alltid tillhandahålls ens när kunden begär det. Resultatet är alarmerande, eftersom tillhandahållandet av service på samiska är en lagstadgad skyldighet för dessa organisationer, säger Kati Eriksen, konsult vid Arvil Oy.
I Språkbarometern 2024 utredde man hur invånarna i de tvåspråkiga kommunerna i Finland anser att de språkliga rättigheterna och tjänsterna tillgodoses i deras hemkommuner. Enkäten besvarades av 5 130 myndiga personer.
I Teckenspråksbarometern 2024 utreddes bland personer som använder finskt och finlandssvenskt teckenspråk hur deras språkliga rättigheter har tillgodosetts. Enkäten besvarades av 623 myndiga personer.
Ett betydande resultat är att vid ungefär 70 procent av de tillfällen då teckenspråkiga uträttar ärenden agerar myndigheten eller en tjänsteinnehavare inom en offentlig tjänst inte på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och kunden måste själv beställa en tolk för myndighetens räkning. För personer som använder finlandssvenskt teckenspråk är tillgången till tolkar ännu sämre.
Justitieministeriet beställde barometrarna, som ingår i uppföljningen av tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Uppföljningen hör till ministeriets uppgifter. Ministeriet beaktar resultaten i år vid beredningen av regeringens berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen.
Slutsatserna i barometerrapporterna representerar forskarnas syn på de centrala frågor som kommit upp i undersökningen.
Läs mera här: Språkbarometern 2024 – Valto
