Tillsammans blir bäst i årets klimatsmarta kommun
Stadens anskaffningsregler har uppdaterats enligt klimatmålen och i kostservicen ökar Borgå hela tiden andelen inhemska råvaror och vegetariska alternativ. Det märks bland annat i skolorna. (Foto: Borgå stad)
Borgå är årets klimatsmarta kommun 2023. Framgångsreceptet? Samarbete, inkludering och kommunikation.
I motiveringarna till priset som utdelades i slutet av maj konstaterar Kommunförbundet att Borgås klimatarbete började redan 2008 med en energieffektiv stadsplanering och Skaftkärr-projektet och att klimatarbetet numera har vuxit till en gemensam angelägenhet för hela staden.
Borgås mål är att vara koldioxidneutralt år 2030 och staden vill uppnå detta med ett brett samarbete som inkluderar olika parter och en effektiv kommunikation. Kommunförbundet applåderar stadens arbete i skolorna och maskoten Klimaträven liksom sättet Borgå har gått in för att utveckla hållbar turism som en del av EU:s Urban Agenda for the EU Partnership on Sustainable Tourism. Bland nätverken staden är med i nämns särskilt Hinku– och Climate Leadership Coalition i prismotiveringen.
Tio miljoner euros fond
Klimatperspektivet beaktas vid stadens anskaffningar och rapportering samt i all vardaglig kommunikation från stadens sida, sägs det vidare i motiveringen. Som ett bevis på att staden har förbundit sig vid klimatmålen ses också beslutet om att grunda en tio miljoner euros fond som säkerställer övergången till hållbarhet. Genom den kan Borgå stad initiera och delta i projekt som utvecklar näringslivet i en hållbar riktning.
– Vi håller fast vid de klimatmål vi själva har beslutit oss att arbeta mot trots att det kan kännas svårt, säger Borgå stads expert på hållbar utveckling Sanna Päivärinta.
Päivärinta konstaterar att utmaningen att bli koldioxidneutralt 2030 är stor även för Borgå.
– Men trots att något är utmanande och omgivningen vi verkar i förändras i rasande takt gäller det att inte ge upp. Världen utvecklas hela tiden och nya lösningar hittas, påminner Päivärinta.
Hon tillägger att Borgå genom att konsekvent hålla fast vid sina mål även i fortsättningen vill vara en föregångare.
På så sätt har Borgå bättre förutsättningar att anpassa sig till yttre förändringar som stipuleras av EU eller nationell lagstiftning, betonar Borgås expert på hållbar utveckling.
Borgå jobbar mångsidigt
Päivärinta anställdes för fyra år sedan för att föra vidare målet att Borgå ska bli koldioxidneutralt före 2030. Staden hade redan år 2014 anslutit sig till Hinku-kommunerna som har gått in för att minska utsläppen med 80 procent före 2030 jämfört med 2007; för närvarande har utsläppen per invånare minskat med 44 procent jämfört med 2007.
2019 gjorde Borgå upp ett klimatprogram och en vägkarta för cirkulär ekonomi för att hjälpa invånarna och företagen på traven. Därefter godkände fullmäktige en uppdaterad strategi som döptes till Drömmarnas Borgå 2022-2025 och nu uppdateras klimatprogrammet och vägkartan som bäst.
– Vi samlar klimat-, miljö- och cirkulärekonomiprogrammen till ett enda klimat- och miljöprogram som ska gälla 2024-2027, säger Sanna Päivärinta.
– Att samla allt i ett program är framtidens melodi och överskådligare för alla parter, fortsätter hon.
Borgåborna bekantar sig som bäst med utkastet och ska få säga sitt. Inkommande höst arbetar staden sedan vidare på programmet som, om allt går planenligt, är tänkt att träda i kraft år 2024.
Hur summerar du själv klimatarbetet i Borgå?
– Det fokuserar mycket på anskaffningar, byggnader och energieffektivitet, trafik, avfall, cirkulär ekonomi, näring, ökad medvetenhet, kommunikation och turism. Vi har också åtgärder som gäller kolsänkor, utsläppskompensation och klimatanpassning.
– Vi satsar mycket på energieffektiv stadsplanering för att öka invånarnas trivsel men också för att få ner trafikutsläppen, som är Borgås näststörsta utsläppskälla efter industrianläggningar. Och nu har vi dessutom gått in för att planera och bygga ut ett klimatsmart system för kollektivtrafiken som vi är entusiastiska över.
– Också stadens anskaffningsregler har uppdaterats enligt klimatmålen och i kostservicen ökar vi hela tiden andelen inhemska råvaror och vegetariska alternativ. I skolorna har vi årligen ett miljöinsatsjippo med benchmarking ända i New York.
– Våra huvudmål inom cirkulär ekonomi som går hand i hand med klimatarbetet har varit och är att främja all energieffektivitet och öka återvinningsgraden överlag. Vi satsar på användningen av återvunnet material i mark- och grundläggningsarbeten och mindre samhällsavfall. Som exempel kan vi berätta att när vi byggde Sköldviks företagsområde och planerade jord- och stenmaterialet enligt principerna för cirkulär ekonomi minskade både stadens utgifter och koldioxidutsläppen totalt ca 1,4 miljoner kg CO2e.
– Vi är med om många större projekt inom cirkulär ekonomi såsom de nationella Circwaste och CANEMURE som koordineras av Finlands Miljöcentral och finansieras av EU Life.
Låter ambitiöst. Vad har precis hänt under de senaste åren?
– Jättemycket förstås! De nuvarande programmen har redan blivit en del av vår normala verksamhet, vilket betyder att vi nu kan se nya öppningar och se vad vi kan göra ännu bättre.
– I det nya klimat- och miljöprogrammet strävar vi också efter att uppnå strategiska mål som har med naturens mångfald och närmiljöns hållbarhetsaspekter. Vi vet till exempel hur viktiga områden som Borgbacken, Svinö, Jonasbacken, Näsebacken och utanför centrum områden som Hammars är för Borgåbornas välmående i vardagen.
På era nätsidor kan man läsa att om alla människor i världen levde som finländarna skulle vi behöva naturresurser från cirka fyra planeter. ”Klimatgärningarnas Borgå hjälper dig att göra miljövänliga val i vardagen.” Har Borgåborna verkligen insett det här och vilka val gör de?
– Det här är en svår fråga. Vi känner till resultatet från SYKE:s utsläppsberäkning för varje kommun och att stadens handlingar naturligtvis påverkar konsumtionsutsläppen. Vi vet också att Borgåbornas egna, direkta konsumtion påverkar koldioxidutsläppen ännu mer. Här tänker jag till exempel på vilken mat de äter, vilka saker de köper och en hurudan service de använder sig av. Stadens roll är att erbjuda kunskap men sedan är det ju Borgåbornas eget val om de tar till sig kunskapen.
Ni är prisbelönta för er kommunikation. Hur går ni till väga?
– Vi har många sätt att nå ut och många målgrupper. Jag kan nämna två exempel: Nummer ett. På våren brukar vi i samarbete med företaget D-mat ordna en så kallad Accelerator för hållbara levnadsvanor där kommuninvånare får göra upp en egen vägkarta.
– Under en fyra veckors provperiod testar frivilliga hushåll vägkartan och de val de gjort. Sedan hålls en utvärderande verkstad, där hushållen får veta sina koldioxidavtryck och presentera sina önskemål åt staden som stöd för en hållbar utveckling. Jag för dem sedan vidare i organisationen och staden får på köpet värdefull information som för hållbarhetsutvecklingen vidare. Vår roll är här att uppmuntra och förmedla kunskap.
– Nummer två. I skolorna har vi ett så kallat miljöinsatsjippo som är super och en riktig framtidssatsning i årskurs 5. Barnen får lära sig göra hållbara val. Och så får de vara stolta förebilder i sina familjer hemma. Det gillar de!
Mycket görs, mera kan göras
Alla kommuners växthusgasutsläpp för år 2021 kan du se här och Borgås här. Med finns också en jämförelse i situationen för alla utsläpp 2005 och 2021.
Ändringen i klimatlagen med den obligatoriska kommunparagrafen finns här och vill du följa med beredningen i riksdagen så finns den här.
Läs mer om Borgås satsning i på finska här och beundra Klimatsmarta Borgå här och utkastet till klimat- och miljöprogrammet här.
Kommunförbundet har två egna klimatguider på svenska med bra basfakta från år 2020 och 2021.
Miljöministeriet har en utarbetat en handbok för beredningen av kommunens klimatplan som kan beställas här.
EU-rapporten Human Capacity in Local Governments: the bottleneck of the building stock transition kan du läsa här.
