Tillsammans är starkare - ny forskning ger landsbygden liv, men hjälp behövs
Urbaniseringen lämnar stora delar av landsbygden tom. Helt i onödan, enligt ny forskning. (Foto: Tovari/Harri Säynevirta)
Alla ser inte landsbygdens fördelar. Beslutet att stanna kvar är ett aktivt beslut av dem som gör det.
Forskarnas råd till kommunerna är att regelbundet hålla bygdeting som samlar föreningar, företagare och bybor. I modellen som föreslås skulle invånare regelbundet samlas för att diskutera gemensamma angelägenheter och enas om vem som ska ta ansvar för projekt och vilken form de kan ta.
– Modellen är i nuläget rudimentär och behöver testas och vidareutvecklas, men förhoppningen är att den ska kunna utgöra en grund för byar som vill lära sig att ta tag i sin egen utveckling, säger Kenneth Nordberg, forskare i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.
Forskarna har intervjuat närmare 100 personer över 30 år i de österbottniska byarna Molpe, Terjärv, Maxmo, Munsala och Jeppo. Projektet ”Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden – STRATEGI” genomfördes hösten 2021 – våren 2023. Det är ett samarbete mellan Åbo Akademi/Regionalvetenskap, Migrationsinstitutet/Centret för Svenskfinland och Yrkeshögskolan Novia.
Från tidigare är det klart att familj, sociala nätverk och närhet till naturen är viktiga. Det ska också finnas arbete och service som till exempel butik och daghem.
Det nya som forskarna nu kan slå fast är att det också krävs ett speciellt stort lokalt engagemang, exempelvis föreningsaktiviteten, talkoandan och aktiviteter för barn och unga. En slutsats i forskningen är därför att det finns stora fördelar med att arbeta kollektivt och att vara socialt inkluderande.
Havet, attraktiva boendemiljöer och pendlingsmöjligheter är starka trumfkort för byar som Maxmo, Molpe och Munsala, samtidigt som det är viktigt att minnas att boendemiljöerna inte håller sin attraktivitet utan en viss nivå av lokal service.
