Forskare: Samlokaliserade skolor främjar språkfred
- Svenskspråkiga elever som går i en samlokaliserad skola har en starkare finlandssvensk identitet än de som går i en enspråkigt svensk skola, säger Tuulia From. Foto: Mikael Sjövall.
Allt fler tvåspråkiga kommuner går in för att grunda finsk- och svenskspråkiga skolor under samma tak. Enligt Regionförvaltningsverkets statistik finns det för närvarande 82 samlokaliserade skolor i 37 byggnader i landet.
– Det har skett en enorm förändring de senaste åren. Numera finns en sjättedel av alla svenskspråkiga grundskolor i samma byggnad som en finskspråkig skola, säger Tuuli From, forskardoktor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
From presenterade sin forskning på Kommunmarknaden i Helsingfors på torsdagen.
– Kommunerna förlägger oftast svenska och finska skolor i samma byggnad av praktiska och ekonomiska orsaker. De pedagogiska grunderna verkar spela en mindre roll i beslutsfattandet, säger From.
Bristande politisk styrning
Trots att debatten har gått het är de samlokaliserade skolorna inte ett nytt fenomen. Många av de nuvarande samlokaliserade skolorna grundades redan på 1970-talet. Enligt From har debatten ändrat skepnad de senaste 10 åren.
– Det är ganska sällan som delade skolhus numera betraktas som ett hot mot svenskan. Forskningen ger inte heller något stöd för den här teorin, säger hon.
Enligt From saknas den politiska styrningen och definitionen av de samlokaliserade skolorna och hur de ska fungera i praktiken. Varken Utbildningsstyrelsen eller Undervisnings- och kulturministeriet har gått ut med rekommendationer kring frågan. I praktiken finns det alltså stora kommunala variationer i upplägget för finsk- och svenskspråkiga skolor som fungerar vägg i vägg.
– I vissa fall kan den finsk- och svenskspråkiga skolan ha ett tätt samarbete. I andra fall har lärarna och eleverna begränsad kontakt med varandra, trots att de jobbar i samma skolhus.
Så byggs en tvåspråkig verksamhetskultur
From understryker vikten av att formulera en gemensam vision för hur skolan ska överbrygga den språkliga verkligheten i vardagen.
– Det krävs långsiktigt samarbete, gedigen språkplanering och språkmedveten pedagogik för att skapa en fungerande tvåspråkig verksamhetskultur i samma skolbyggnad.
From får medhåll av Charlotta Sillman som är rektor för Söderkulla skola i Sibbo.
– Det behövs en gemensam värdegrund som förankras bland personalen, eleverna och vårdnadshavarna. Den här värdegrunden formar skolans verksamhetskultur, säger Sillman.
Söderkulla skola har erfarenheter av samlokalisering sedan 1970-talet, men för fem år sedan skalades verksamheten upp. Nu ingår Söderkulla skola i ett stort campus som hyser sammanlagt 1000 skolbarn. Över 70 procent av eleverna är finskspråkiga.
– Det ingick inte i den ursprungliga planen att vi skulle flytta in i ett så här stort campus. Beslutet väckte stora känslor och en del av personalen sade upp sig i protest mot samlokaliseringen, säger Sillman.
Lucia och niornas dans
Meningsskiljaktigheterna handlade bland annat om att inrätta så kallade svenska rum i skolbyggnaden. Skolan saknade likaså spelregler för hur man bemöter varandra över språkgränsen. Så länge dessa spelregler saknades kunde vissa svenskspråkiga elever råka ut för situationer där de fick höra glåpordet hurri i skolans korridorer.
– Vi har numera en gemensam ledningsgrupp där alla skolans rektorer och föreståndare deltar. Alla talar sitt eget språk på våra möten. Det är viktigt att alla får vara sig själva och att vi upprätthåller en levande tvåspråkighet, säger Sillman.
Ledningsgruppen har bland annat kommit överens om nya former att samarbeta för att riva ner språkmuren.
– Hela skolan firar Lucia tillsammans och våra elever deltar i de finskspråkiga niornas dans, alltså ysien tanssit. Vi har till exempel gemensam undervisning i konst- och färdighetsämnen där elever i Söderkulla skola och språkbadseleverna ingår i samma undervisningsgrupp, berättar Sillman.
Bidrar samlokaliserade skolor till språkfred?
– Absolut, så länge det satsas på samarbete. Genom att samverka över språkgränsen ökar den språkliga medvetenheten och förståelsen för vad det innebär att tala ett annat språk och tillhöra en språklig minoritet, säger Tuuli From.
Enligt henne tär de samlokaliserade skolorna inte på den finlandssvenska identifikationen.
– Vår forskning visar att de svenskspråkiga elever som går i en samlokaliserad skola har en starkare finlandssvensk identitet än de som går i en enspråkigt svensk skola. De som kommer i kontakt med finskspråkiga elever varje dag blir medvetna om sin språkliga och kulturella särart, vilket kan bidra till en stark identifikation.
Hur påverkar den starka närvaron av finskan i skolmiljön de svenska skolbarnens språkliga utveckling?
– Det vet vi inte med säkerhet. Vi har inte gjort analyser där vi skulle ha jämfört språkutvecklingen mellan barn i samlokaliserade skolor och enspråkigt svenska skolor, säger From.
