Röda hus med vita knutar väntar på nästa generation – nu söks nya invånare till ödehus
Med rätt insatser kan den här bondgården i Karkmo bli ett hållbart och klimatsmart hem för en ny familj. Huset är ett av de ödehus som kartlagts inom projektet Många byar små. De övergivna bondstugorna behöver hanteras varsamt då de restaureras och en eventuell köpare behöver därför skaffa sig kunskap om traditionella material och metoder. Bild: Nelly Björkholm.
Den nya generationen husköpare visar en tydlig tendens mot att värdera självhushållning, hantverk och gemenskap. Digitaliseringen möjliggör en återgång till landsbygdens livsstil, där ödehusen ses som en värdefull resurs för hela samhället.
Då man följer den långa grusvägen i byn Karkmo i Korsholm i Österbotten kommer man så småningom fram till en övergiven bondgård. Huset har stått där sedan 1800-talet, omgiven av gårdsbyggnader och äppelträd, men övergavs på 1960-talet och har stått mestadels obebott sedan dess. Och det är inte ensamt om sitt öde. Det här huset är bara ett av de drygt 320 som Ruusa Viljanen Rossi kartlagt inom ramarna för det tvååriga projektet Många byar små.
Idén till projektet fick Viljanen Rossi, utbildad arkitekt och byggnadsantikvarie, från liknande projekt Sverige och i synnerhet motsvarande i Norrbotten och Västerbotten.
– Projekt av den här typen fyller flera funktioner. En målsättning kan vara att möta den bostadsbrist som uppstår då storindustrier etablerar sig i trakten, en annan är den kulturhistoriska aspekten. Den viktigaste målsättningen här i Korsholm är inflyttning och att locka nya invånare som vill ta hand om de här värdefulla byggnaderna i kommunens alla små byar, säger Ruusa Viljanen Rossi.
Många byar små genomförs 2024–2026 och riktar sig både till nuvarande kommuninvånare och till dem som söker bostad i vasaregionen.
Syftet är att få bättre koll på ödehussituationens omfattning. Projektet omfattar kartläggning av alla tomma bostadshus i kommunen, analys av orsaker till att husen står tomma och undersökning av möjligheter att få ut husen på marknaden.
Även rådgivningsdagar ingår liksom tillfällen att ta del av professionell kunskap och delning av andras erfarenheter av att rusta upp ödehus.
Drivs av Korsholms kommun med stöd av Leader och EU:s landsbygdsutvecklingsprogram.
Läs mera här, Ödehusaktiveringsprojektet Många byar små
Hon har just vinkat av två busslaster entusiaster som deltagit i ett informationstillfälle om projektet och vilka objekt som finns till salu för tillfället. Det röda huset i Karkmo är ett av dem.
– Många av byggnaderna jag kartlagt inom projektet är traditionella österbottniska bondstugor med högt kulturhistoriskt värde, men projektet rymmer också nyare byggnader. De allra flesta skulle kunna rustas upp och bli hem för nya familjer. Projektet handlar om att få fart på en fastighetsmarknad i en kommun som vill låsa upp en del flyttkedjor dels inom kommunen, dels bereda plats för nya invånare och återflyttare.
Värderingar och ett sökande efter gemenskap
Alla har alltså att vinna på att husen som står öde skulle få nya invånare. För Viljanen Rossi är det ändå det kulturhistoriska arvet som de gamla bondstugorna bär på som är det mest värdefulla.
Hon kliver in i det rödmyllade huset och ser sig om. Taken flagnar men den murade spisen står där som om inget hänt. Huset känns friskt fastän det står oanvänt. Viljanen Rossi visar med handen mot fönstren och konstaterar att ett rum i ett modernt hus sällan har ljusinsläpp från så många väderstreck.
Hon betonar de gamla byggnadernas sunda material och patina, deras naturvänlighet och att det mesta i byggnaden är närproducerat och klimatsmart. Det här är också faktorer som verkar tilltala en yngre generation som värdesätter hållbarhet.
– Den generation som nu står i beråd att skaffa egna hus är en klok generation. Det pågår ett slags paradigmskifte just nu där värden som att odla eget, skapa med sina egna händer och sträva efter en gemenskap men ofta hittar i små byar verkar bli allt viktigare. Digitaliseringen har gjort att flera har möjligheten att gå tillbaka till en sådan livsstil ute på landsbygden. Ödehusen utgör en värdefull dold resurs som hela samhället förtjänar på att ta tillvara på.
Hälften kvar, mycket redan vunnet
Med ungefär halva projekttiden bakom sig kan Viljanen- Rossi redan nu konstatera att tidtabellen sannolikt håller och att projektet är en framgång. Intresset för verksamheten har varit stort och Viljanen Rossi hoppas nu kunna matcha potentiella köpare med sådana ödehus som är till salu. Förhoppningen är att skapa en rörelse kring restaurering av ödehus och i förlängningen bevara en del lokal historia. Förfrågningar har även kommit in från andra kommuner som gärna skulle vilja få projektet på besök också till sina byar.
– Det viktiga då man startar ett sådant här projekt är att man verkligen definierat sitt syfte. Vill man bevara kulturmiljön, arvet och landskapet, eller är syftet till exempel att inhysa nyinflyttad arbetskraft någonstans. Är sådana invånare i så fall rätt målgrupp för sådana här byggnader, eller är nybyggnation ett vettigare alternativ. För just det här projektet är en målgrupp individer med rötter i Korsholm som kanske känner för våra byars historia och utveckling.
Viljanen Rossi kliver ut på gräsplanen framför huset, stänger den gulmålade dörren och ser sig omkring. Om bara några veckor kommer äppelträden att blomma och bärbuskarna att vara alldeles gröna. Det är något särskilt med en gammal trädgård.
– Jag älskar de här husen. Det känns motiverande att en ung generation vill föra det här arvet framåt och jag uppmuntrar verkligen andra kommuner att genomföra liknande projekt där man strävar efter att bevara kulturmiljöerna. Ett tips är att samarbeta med byaföreningar som gärna välkomnar nytt liv till sin gemenskap.
