Plötslig justering av statsandelar - chockbesked får kommuner att rasa, ministeriet backar efter kritiken
Finansministeriet publicerade nya kalkyler efter klockan 18 på fredagskvällen.
Vårdreformen skulle spara pengar. Nu förväntas kommunerna betala mer till staten. Finansministeriets besked kom sent på fredagen. På måndagskvällen kom en ny vändning.
Det var på fredagen som kommunerna och städerna slog fast sina skattesatser för 2024. På kvällen samma dag meddelade Finansministeriet om betydande nedskärningar i statsandelarna.
Enligt direktören för kommunekonomi vid Kommunförbundet Sanna Lehtonen betyder det här att varje kommuninvånare i Finland betalar 80 euro extra.
Kuntalehti 18.11.2023: ”Järkyttävä kylmä suihku”, ”kuntatalouden musta perjantai” – VM:n tiedote valtionosuuksien lisäleikkauksesta herättää tyrmistystä kuntakentällä
– Det bor 3 000 personer i Posio så där är den nya räkningen 240 000 euro medan invånarna i Kontionlahti som har 15 000 invånare är summan 1,2 miljoner euro. I stora Tammerfors handlar det om en 20 miljoner euros tilläggsnota. Detta alltså jämfört med vad kommuner och städer förberett sig på, säger hon till Kuntalehti.
– Detta har varit omöjligt att förutse. Nästa års skattesatser slogs fast på fredagen.
Det är det lag på.
Kuntalehti 20.11.2023: Näin kuntajohtajat reagoivat VM:n tapaan tiedottaa valtionosuuksien kutistumisesta: ”Asiatonta”, ”Valtion ei pidä toimia näin”, ”Miten meni omasta mielestä?”
Social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet överfördes vid början av 2023 till välfärdsområdena. Reformen finansieras genom att det belopp som motsvarar kommunernas kostnader för de överförda tjänsterna före reformen överförs till välfärdsområdena. Kommunernas statsandelar skars ned med två tredjedelar för att finansiera reformen, men den enskilda kommunens andel av nedskärningen varierar.
Läs mera: Välfärdsområdesreformen medförde betydande förändringar i statsandelssystemet
Systemet med statsandelar
Staten deltar via statsandelssystemet i finansieringen av den lagstadgade basservice som kommunerna tillhandahåller. Statsandelarna utgör den viktigaste delen av det statsbidragssystem som riktar sig till kommunerna. Statsandelarna bestäms på kalkylerade grunder och de betalas automatiskt till kommunerna utan några särskilda ansökningar. Dessutom kan kommunerna beviljas statsunderstöd på ansökan.
Skillnaden mellan kostnaderna för serviceproduktionen och skatteinkomsterna kan variera en hel del från kommun till kommun bland annat till följd av olikheter i befolkningens åldersstruktur och omständigheterna. Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna oberoende av var de bor kan få basservice på en viss nivå mot en rimlig skattebörda.
Systemet kompletteras av en behovsprövad höjning av statsandelen för kommuner med tillfälliga ekonomiska svårigheter.
Statsandelen är en generell inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service. Varje kommun beslutar självständigt om hur den använder sina statsandelar och sina skatteinkomster. Den ekonomiska nyttan blir därmed större ju kostnadseffektivare kommunen kan ordna verksamheten.
På Finansministeriet säger överdirektör Terhi Järvikare till Helsingin Sanomat att tilläggsnotan beror på att året 2022 var ett uselt placeringsår för kommunerna, avkastningen och därmed skatteintäkterna har alltså dalat.
I sociala medier bl.a. på X har debatten om statsandelarna pågått hela veckoslutet. Flera kommundirektörer och forskare är som frågetecken.
Mielenkiintoisia syy-seuraussuhteita.
Se että vuosi 2022, kuntien kannalta, sattumanvaraisesti oli huono sijoitusvuosi, johtaa pysyvään leikkaukseen kuntakentälle. https://t.co/qhWT0jpHR3— Christoffer Masar (@ChrisuMasar) November 19, 2023
Måndagen den 20 november kom ett nytt pressmeddelande (på finska). Klockan 17.41 meddelade Finansministeriet ”att nedskärningen av statsandelarna skjuts framåt och sprids ut över de kommande åren för att lätta kommunernas börda. Det blir alltså inte så stora minus för nästa år som först befarat.”
Enligt Kommunförbundet har det i samband med uppdateringen av överföringskalkylerna i november framkommit att Finansministeriet i sina förhandskalkyler inte använt kommunernas senaste skatteuppgifter. Inte heller har man i de olika skedena i överföringskalkylen gått in för att uppdatera skatteuppgifterna med bästa tillgängliga uppgifter. Dessa uppenbara brister i förhandskalkylerna har lett till en situation där behovet av ändringar i kalkylerna kommit överraskande.
Kommunförbundet 21.11.2023: Kommunförbundet godkänner inte oväntad tilläggsnedskärning i kommunernas statsandelar: bör täckas av staten
Förbundet påpekar att Finansministeriet inte ännu har berättat varför extra nedskärningar behövs, och inte heller sagt vad det betyder för de enskilda kommunerna.
– Vi önskar att också dessa uppgifter ska vara tillgängliga när lagförslaget behandlas i riksdagen. Det behövs detaljerade kalkyler för att orsakerna till denna överraskande ändring ska kunna utredas och konsekvenserna för de enskilda kommunerna beräknas, framhåller Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi.
Läs mera hos Svenska Yle: ”Magplask, märkligt och suck” – staten backar nedskärningar efter kritik
Den här artikeln är uppdaterad 21.11.2023 klockan 9.30 och klockan 14.15.
