Oron för kommunernas ekonomi genomsyrade partiledardebatten
Start på hösten. Partiledardebatten på Kommunmarknaden är populär år efter år. Foto: KL-Kustannus Oy, Heli Sorjonen
Kommunernas ekonomiska sits liksom undervisningssektorn stal största delen av uppmärksamheten på onsdagens partiledardebatt på Kommunmarknaden.
De politiska skiljelinjerna mellan regerings- och oppositionspartierna präglade den partiledardebatt som modererades av Yle-journalisten Jussi-Pekka Rantanen inför ett fullsatt auditorium i Kommunernas Hus på onsdagen.
Den politiska oppositionen motsatte sig eventuella nedskärningar av statsandelarna till kommunerna.
– Vi gjorde ett stort jobb för att stabilisera den kommunala ekonomin under Sanna Marins regeringsperiod. Det vore fel att skyffla över ansvaret för alla nedskärningar på kommunerna. Det skulle drabba undervisningssektorn och den fria bildningen hårt, sade Li Andersson, ordförande för Vänsterförbundet.
Andersson fick medhåll av Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman.
– Att skära ned statsandelarna till kommunerna skulle utöka skuldsättningen och försämra kommunernas investeringsförmåga. Vi behöver livskraftiga kommuner i det här landet, sade Lindtman.
De grönas ordförande Sofia Virta underströk att minskade statsandelar skulle drabba i synnerhet barn och unga hårt.
Enligt Centerns ordförande Annika Saarikko finns det en risk för ett nollsummespel om man tar av kommunerna och sedan ändå tvingas betala för konsekvenserna av beslutet.
– Då den ekonomiska tillväxten nu mattas av vore det viktigt att regeringen stimulerar den kommunala ekonomin bland annat genom att höja budgetanslagen för de statliga renoveringsstöden, sade Saarikko.
Coronaspöket gästade debatten
Jani Mäkelä, ordförande för Sannfinländarnas riksdagsgrupp, valde att sabla ned den förra regeringen samtidigt som han efterlyste konstruktiva lösningar och förslag på nya sparåtgärder.
– Kommunernas ekonomiska situation var skenbart stark i fjol på grund av att Marins regering överkompenserade alla kostnader som uppstod för kommunerna under coronapandemin, sade Mäkelä.
Utspelet gav upphov till ett verbalt piskrapp från Annika Saarikko.
– Sannfinländarna röstade konsekvent i riksdagen för att bevilja alla stödmiljarder till kommunerna under coronapandemin. Nu kritiserar du dessa beslut i efterskott. Vi är alla lika skyldiga till den statliga skuldsättningen. Om du vill vara lösningsinriktad ska du inte skälla ut den förra regeringen, sade Saarikko och fick applåder.
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah köpte inte oppositionens retorik.
– Över en tredjedel av den förra regeringens skuldsättning på 40 miljarder euro har ingen koppling till vare sig coronapandemin eller kriget i Ukraina. Den nuvarande regeringen måste nu reparera de skador som har uppstått på grund av den släpphänta skuldsättningen, sade Essayah.
Högt tonläge och djupa andetag
Essayah överröstade i flera omgångar sina meddebattörer, vilket fick moderatorn att mana henne till lugn.
– Vi befinner oss inte i riksdagen nu, utan på Kommunmarknaden. Låt oss andas djupt och besinna oss, uppmanade Rantanen.
Oppositionen riktade hård kritik mot regeringens planer att se över kriterierna för bostadsstöden.
– Besparingarna kommer inte att ha önskad effekt eftersom många som jobbar på deltid nu blir utan bostadsstöd och därmed måste söka andra stöd för att klara sig, sade Andersson och krävde en konsekvensbedömning av planerna.
Kempeles kommundirektör Tuomas Lohi efterlyste en nedmontering av den statliga regleringen. Lohi nämnde bland annat bestämmelserna om gruppstorlekarna i skolvärlden. Hans utspel föll Samlingspartiet på läppen.
– Vi ska se över den statliga regleringen och utöka kommunernas manöverutrymme, lovade Anna-Kaisa Ikonen, Samlingspartiets vice ordförande och kommunminister.
De grönas ordförande Sofia Virta ansåg att lagstiftningen och den statliga regleringen borde beakta kommunernas storlek och ställa tuffare krav på större kommuner. Det här väckte ett ramaskri.
– Det är viktigt att varje kommun kan erbjuda en viss bastrygghet för sina invånare. Det är jämlikhetsfråga. Jag vill inte se en framväxt av A- och B-kommuner, sade Anna-Maja Henriksson, ordförande för Svenska folkpartiet.
Henriksson fick medhåll av Annika Saarikko.
– Att särskilja mellan stora och små kommuner i lagstiftningen skulle leda till ökad kommunal polarisering. Det handlar om kommuninvånarnas rättigheter, sade Saarikko.
Kappsäckar i Dickursby
Regeringsprogrammet nämner att varje kommun ska ha en tillräckligt stor befolkningsbas för att kunna klara av sina lagstadgade uppgifter. Vad det innebär i praktiken kunde ingen partiledare säga.
Kommunernas största utgiftsposter är numera kopplade till utbildningssektorn. Av samma anledning var det många som befarade att regeringens aviserade sparpaket kommer att drabba även grundskolan. Undervisningsminister Henriksson dementerade farhågorna.
– Vi kommer tvärtom att utöka budgetanslagen för grundskolorna med cirka 200 miljoner euro, bedyrade Henriksson.
– Ett barn som mår dåligt har svårt att lära sig nya saker i skolan. Om budgetunderskotten i välfärdsområdena inte åtgärdas får vi problem, sade Sofia Virta.
Partiledardebatten tangerade även det instundande EU-valet som ordnas nästa år. Alla partiledare upprepade pliktskyldigast varför EU-regleringen behövs också i kommunerna. SDP:s ordförande Antti Lindtman rev ned de största skrattsalvorna med sin vassa liknelse.
– Jag förundrar mig över att det finns partier i riksdagen som säger att deras mål är att lämna EU på lång sikt. Hur skulle ett sådant mål funka i ett äktenskap? Jag tror att jag skulle packa mina väskor i Dickursby om min fru skulle tala i de banorna, sade Lindtman.
