Nedskärningar av kommunala statsandelar väcker bestörtning
Finns det mera pengar i väggen? Diskussionen om statsandelarna och nya sparkrav fortsätter. Foto: Kuntalehtis arkiv, Seppo Haavisto
Det har varit många tvära kast kring Finansministeriets besked om kommunernas statsandelar de senaste fem dagarna.
På fredag kväll meddelade Finansministeriet att kommunerna blir berövade på 501 miljoner euro i statsandelar på grund av oförutsedda kostnader som har uppstått inom välfärdsområdena.
På måndagen kröp Finansministeriet till korset och återtog sitt tidigare besked. Då hette det plötsligt att nedskärningarna drabbar kommunerna först åren 2025–2027 och att inga nedbantade statsandelar är att vänta nästa år.
På onsdagen ordnade Finansministeriet på kort varsel ett virtuellt informationsmöte för att bringa klarhet kring trasslet om statsandelarna.
– Utgifterna för vårdreformen visade sig vara större än vi hade räknat med samtidigt som inkomsterna är lägre än väntat. Därför ställs vi inför den här situationen. Syftet har inte varit att försvaga kommunernas ekonomi, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen (Saml).
Läs också intervjun med Anna-Kaisa Ikonen i Kuntalehti: ”Kaikki ovat olleet yhtä yllättyneitä”
”Tidernas blåsning ”
Över 630 kommunala beslutsfattare och experter följde med onsdagens informationsmöte på Teams. Responsen var inte nådig. ”Alla tiders största blåsning” och ”Kan ni inte göra kalkyler och prognoser på Finansministeriet?” hörde till de kommentarer som flimrade till på skärmen under informationsmötets gång.
– Situationen känns orimlig. Inte en enda kommun kunde förbereda sig på detta. Regeringen går nu in för att dämpa effekterna av nedskärningen genom att periodisera nedskärningarna åren 2025 till 2027, säger Ikonen.
Budgetunderskottet inom välfärdsområdena är för närvarande 650 miljoner euro, uppger Finansministeriet. Den tidigare prognosen förutspådde att 12,64 procent av kommunernas statsandelar skulle överföras till välfärdsområdena. Enligt förra veckans uppdaterade uppgifter rör det sig i stället nu om 13,1 procents nedskärningar.
Ministeriets kristallkula försvunnen
– Om vi hade haft en kristallkula hade vi kunnat uppdatera uppgifterna för överföringen av statsandelarna tidigare, säger finansexpert Unna Heimberg på Finansministeriet.
Heimbergs kollega avslöjar att ministeriet planerade tvångsåtgärder.
– Vi övervägde att vi skulle ha tvingat kommunerna att höja kommunalskatten för att finansiera bortfallet, men kom fram till att det inte låter sig göras, säger Jari Pitkäniemi, överdirektör på Finansministeriet.
Finansministeriet avlåter en uppdaterad budgetproposition till riksdagen på torsdag. Budgeten för nästa år slås fast i plenum redan nästa vecka.
Oron för de nedskärningar som drabbar kommunerna från och med 2025 var påtaglig på onsdagens informationsmöte.
– Situationen är ohållbar. Ska vi diskutera med Utsökningsverket och kolla med dem vilka fastigheter vi ska sälja för att finansiera underskottet, frågar Matti Ruotsalainen, kommundirektör i Kemi.
Stora ekonomiska bortfall
Liknande tongångar hörs på olika håll i Svenskfinland.
– Lovisa stad kommer enligt våra preliminära kalkyler att förlora cirka 400 000 euro i statsandelar 2025 som ett resultat av Finansministeriets beslut. Det här innebär att våra statsandelar sjunker med ytterligare 5 procent, säger Jan D. Oker-Blom, stadsdirektör i Lovisa.
Hur kommer det här att drabba stadens ekonomi?
– Bildningssektorn är den största utgiftsposten i stadens budget numera. Vi måste säkert se över servicenätet, utvärdera olika stödfunktioner och överväga anställningsstopp för att tygla utgifterna, säger Oker-Blom.
Lovisa kommer att tillsätta en arbetsgrupp som ska utarbeta ett anpassningsprogram redan nästa år.
– Finansministeriet planerar å andra sidan en reform av det nuvarande systemet för utbetalningen av statsandelar till kommunerna, vilket torde normalisera situationen från och med 2026, säger Oker-Blom.
Marknadsföringen av Lovisa som boningsort kommer däremot att fortsätta som tidigare.
– Nu är inte rätt läge att spara på de utgifterna. Vi måste också i fortsättningen locka till oss nya skattebetalare till kommunen.
Nyrekryteringar på is i Närpes
I Närpes är situationen inte lika dramatisk, trots att den statliga finansieringen sinar.
– Enligt våra uträkningar kommer vi att förlora mellan 1 och 1,2 miljoner euro i statsandelar 2025, säger ekonomidirektör Kent-Ole Qvisén vid Närpes stad.
Kommunens budget för nästa år behandlas nästa vecka av stadsstyrelsen.
– Vi räknar med ett budgetöverskott på 2,5 miljoner euro nästa år, vilket ger oss ett manöverutrymme. Trots det måste vi granska våra kostnader, strama åt låneupptagningen och lägga en del investeringar och nyrekryteringar på is med tanke på de nedskärningar som är planerade från och med 2025, säger Qvisén.
Närpes fick 16,4 miljoner euro i statsandelar i år.
Raseborg drabbas hårt
I Raseborg är stadens ledning förvånad över Finansministeriets hantering av frågan.
– Jag har hemskt svårt att förstå beslutsgången och sättet att gå ut med information. Varningsklockorna borde ju har ringt i fredags då Finansministeriet såg beloppen. Då skickar man inte ut ett pressmeddelande på rutin, säger Petra Theman, stadsdirektör i Raseborg.
Hur kommer nedskärningarna att drabba Raseborgs ekonomi?
– Vi kommer att förlora cirka 2,2 miljoner euro i statsandelar 2025. Det är svårt att ge exakta siffror eftersom Finansministeriet inte har gett kommunspecifika uppgifter än så länge.
Enligt Theman kan de flesta kommuner tvingas att se över sådana uppgifter som statsandelarna ska finansiera, till exempel skolnätverket.
Theman befarar att om man bara skjuter räkningen från social- och hälsovårdsreformen på framtiden uppstår nya problem 2025 då kommunernas uppgifter ska breddas.
– Då reformeringen av arbets- och näringstjänsterna träder i kraft 2025 får kommunerna fler lagstadgade uppgifter och enligt Finansministeriets beslut mindre pengar. Den ekvationen går inte ihop, säger Theman.
