Natos militärövning testar de finska kommunernas infrastruktur
I början av mars utnyttjas landsvägar, landningsbanor och terrängen i allmänhet i Finland, Sverige och Norge av tunga militärfordon. Norska försvaret säkrar landsvägen i Burkfjord. Bild: Forsvaret, Tore Ellingsen
Natos militärövning Nordic Response 24 pågår den här veckan i de nordligaste delarna av Finland, Sverige och Norge.
Cirka 20 000 soldater från 13 Natoländer deltar i militärövningen som pågår till och med den 15 mars. I Finland berörs till exempel Utsjoki, Enare och Enontekis av Natotruppernas fysiska närvaro. Sammanlagt 4100 finländska soldater deltar i övningen.
– Det är liv och rörelse här i kyrkbyn Hetta just nu. Byn är omgiven av militär utrustning och tunga fordon. En presskonferens om militärövningen hålls på orten i dag, säger Petri Härkönen, kommundirektör i Enontekis.
Läs mera om militärövningen, klicka här.
Härkönen berättar att lokala plogbilsförare har jobbat för högtryck de senaste dagarna för att hålla alla vägar i skick inför truppernas ankomst.
På ett indirekt plan utgör militärövningen också ett test för hur väl den kommunala infrastrukturen klarar av anstormningen av tusentals fordon och soldater.
Smala vägar och klena broar
– De arktiska områdena i Norden utgör frontlinjen i en eventuell krigssituation. Vägarna och broarna måste hålla för frakten av krigsmateriel för att logistiken ska fungera friktionsfritt, säger programdirektör Harri Mikkola på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Mikkola finns det skäl att se över infrastrukturen i de nordligaste delarna av Finland.
– En stor del av vägarna är alltför smala och broarnas bärkraft är inte dimensionerad för att trygga tunga leveranser, säger han.
Hans kollega, äldre forskare Iro Särkkä på Utrikespolitiska institutet är inne på samma spår.
– Militärövningen synliggör säkert de små kommunernas betydelse i samband med stora militärövningar. Eftersom vägnätverket slits i samband med dessa övningar är det säkert på sin plats att staten betalar för underhållet, säger Särkkä.
Vägbyggen hägrar
En del kommuner hyser förhoppningar om att Natos närvaro ska påskynda nya vägbyggen i regionen.
– Vi har efterlyst en förbättring av vägförbindelsen mellan Kittilä, Pokka och Enare för att garantera försörjningsberedskapen i samband med krissituationer. NTM-centralen utreder frågan just nu, säger Tommi Kasurinen, kommundirektör i Enare.
Utöver detta genomdriver Gränsbevakningsväsendet stora investeringar i Enare, uppger Kasurinen. I grannkommunen Enontekis pågår likaså planeringen av statliga investeringar.
– Vi förhandlar för närvarande om nya infrastrukturella projekt, men jag kan inte avslöja detaljer kring dessa planer i det här skedet eftersom diskussionerna är sekretessbelagda, säger Petri Härkönen.
Försörjningsberedskapen avgör
Ryssland har de senaste åren byggt en lång rad breda vägar som korsar ödemarken på Kolahalvön och leder fram till den finsk-ryska gränsen. Harri Mikkola betvivlar att Nato och de finska myndigheterna kommer att svara med samma mynt.
– Jag tror inte att vi bygger vägar enbart av militära skäl. Den ryska militarismen möjliggör den typen av lösningar på andra sidan gränsen. Hos oss är det viktigare att stärka försörjningsberedskapen genom att bygga ut vägförbindelser till norska hamnar, säger Mikkola.
Försvarsministeriet gick i fredags ut med beskedet att landningsbanan på den militära flygplatsen i Rovaniemi har skadats på grund av sträng kyla. Av samma anledning förflyttas en del av Lapplands flygflottilj och finska F/A-18 Hornet-jaktplan till Uleåborg i samband med militärövningen Nordic Response 24.
– När det gäller vårt bilaterala DCA-försvarsavtal med USA så har ju USA förbundit sig att stå för en lång rad infrastrukturella investeringar, men i övrigt får det finska Försvarsministeriet stå för de kostnader som är att vänta på olika håll i landet, säger Särkkä.
Nya projekt kan dammas av
Harri Mikkola utesluter inte att en del infrastrukturella projekt tas ur malpåsen av säkerhetspolitiska skäl.
– Det kan mycket väl hända att den avskrivna Ishavsbanan från Rovaniemi till den norska kusten får förnyad aktualitet. Men då tror jag snarare på en rutt som går till Narvik i stället för Kirkenes, säger han.
Tror du att liknande investeringar är att vänta i kustregionerna i Svenskfinland?
– Största delen av all frakt av förnödenheter till Finland sker i dag till sjöss. Våra hamnar är för närvarande specialiserade på att hantera en viss typ av varor. Hamnarna borde bredda sin repertoar för att minska landets sårbarhet. Det här gäller i synnerhet strategiskt viktiga hamnar i sydvästra Finland på grund av närheten till Åland.
