Morgondagen oroar också i Nyland - smart planering och framtidstro hjälper
- Livet är bra i Pyttis, säger Rauha Salminen och Aune Sandmark. Foto: Niklas Meltio
– Det här är den bästa platsen att bo på. Inget att klaga på. Men det gör mig lite ledsen att jag inte fick mata fåglarna, säger Rauha Salminen.
Rauha Salminen har bott hela sitt liv i Pyttis, en kommun i Kymmenedalen med drygt 5 000 invånare – en kommun som ändå inte är i kläm mellan Kotka och Lovisa.
Det legendariska motellet vid väg 170 revs för fem år sedan. Det ersattes av ett nytt kommunhus och lägenheter. Det finns en taxistation, en skönhetssalong och en hälsoklinik. Du kan till och med bada om du bara orkar gå ned till sjön Huutjärvi, som öppnar sig precis bakom byggnaderna. Havet ligger bara cirka en kilometer bort.
Det är lugnt, även om den nya motorvägen slukade nästan all trafik.
På andra sidan vägen finns en mataffär och ett apotek. Det är dit Rauha Salminen och hennes väninna från det närliggande servicehuset, Aune Sandmark, är på väg.
– Allt finns här. Vi behöver inte åka till in till Kotka.
I det närbelägna Broby finns det fler tjänster, till exempel lunchställen. Några kilometer in mot Helsingfors har ett flygfält byggts mitt i skogen. En tisdagsmorgon är det bullrigt på Helsinki-East Aerodrome.
Landningsbanorna är en möjlighet för Pyttis, flygfältet är ett framtida nav för flygtrafiken. Tanken är att komplettera flygplatserna i huvudstadsregionen och locka flygverksamhet från hela landet. På Aerodrom finns redan en flygskola och helikoptrar från Gränsbevakningsväsendet övar här. Det finns en verkstad. Kaféet i maj.
– Allt det här är naturligtvis fantastiskt. I Pyttis främjar vi industri och skapar nya arbetsplatser. Samtidigt är det viktigt att det är lätt att flytta hit och att de som bor här trivs och kan hitta jobb och servicen nära hemmet, säger kommundirektören i Pyttis Terhi Lindholm.
Du kör på en timme från Pyttis till Östra centrum i Helsingfors, där metron tar dig till centrum eller vidare till Matinkylä i till exempel Esbo. Däremellan ligger Borgå och, i Esbo, Grankulla.
I de relativt tätbefolkade områdena på sydkusten ser verkligheten annorlunda ut än i inlandet. Det som är tydligt är att det också här pågår mycket samarbete över kommungränserna, både för att hålla nere kostnaderna och för att främja tillväxten. Lagstadgade uppgifter måste skötas. Förutsättningarna är olika i de olika kommunerna, vilket påpekas på ledarplats i Kuntalehti.
Dessa kommuner handlar det om
Grankulla
Läge: En av huvudstadsreginens fyra städer, finns mitt i Esbo cirka 15 kilometer väster om Helsingfors. Invånare: 10 250.
Jobbar på staden: 695 personer.
Språk: 59 procent finska, 30 procent svenska och 11 procent övriga.
Fullmäktige har 35 medlemmar: Sfp15, Saml. 12, Gröna. 4, Sannf 2, KD 1, SDP 1.
Esbo
Läge: Näst största staden i landet- Kännetecknas av fem stadscentra med flervåningshus och småhustomter.
Invånare: 314 000.
Jobbar på staden: Cirka 10 000 personer.
Språk: 71,5 procent finska och samisktalande, svenska 6,6 procent och övriga 21,9 procent.
Fullmäktige har 75 medlemmar: Saml. 28, Gröna. 14, SDP 10, Sannf 8, Sfp 6, KD 3, Vf .2, C 2, Rörelse Nu 2.
Borgå
Läge: Näst äldsta staden i landet, ungefär 35 kilometer öster om Helsingfors.
Invånare: 51 000.
Jobbar på staden: 2 400 personer.
Språk: Finska över 60 procent och svenska knappt 30 procent, resten övriga.
Fullmäktige har 51 medlemmar: Sfp 15, Saml. 10, SDP 10, Gröna. 6, Sannf 5, C 2, Vf. 2, KD 1.
Pyttis
Läge: Kommun i Kymmenedalen. Närmaste större stad är Kotka. Huvudstadsregionen nås på en timme med bil.
Invånare: 5 065.
Jobbar på kommunen: Vajaat 160 henkilöä
Språk: Svenska cirka 8 procent – Finlands mest östliga tvåspråkiga kommun.
Fullmäktige har 27 medlemmar: Saml. 8, SDP 5, Sannf 5, C 4, Sfp 2, Gröna. 2, Vf. 1.
Källor: Städernas egna uppgifter och Statistikcentralen. Uppgifterna är från åren 2022 och 2023.
Kan vi lita på beslutsfattarna?
Enligt en ny enkät som regeringen låtit göra tror finländarna på utbildning. Småbarnspedagogik och skola är grundläggande uppgifter för kommunerna, men intressant nog är det i samma undersökning bara hälften av de svarande, sammanlagt över 1 100 medborgare, som har ganska eller helt förtroende för kommunernas förmåga att klara av alla uppgifter. Jukka Mäkelä är framförallt bekymrad över unga och deras framtid.
Stadsdirektören i Esbo är irriterad över att det ofta känns som om han talar till en vägg när han berättar för statskassans väktare varför mer pengar måste kanaliseras till ett växande Esbo.
– Till skillnad från resten av Finland föds det många här. Vi har många barn och ungdomar med olika språk och deras familjer.
Alla blir omhändertagna, ramarna för ett bra vardagsliv finns nog. Men det kostar pengar att skapa och upprätthålla dem. Å ena sidan finns det byggnader som bibliotek, skolor och kollektivtrafik, och å andra sidan finns det människor som sköter det hela, med början i elevvården.
Mäkelä påpekar att storstäder som Helsingfors och Esbo betalar miljarder euro per år som används på resten av landet.
– Jag kritiserar systemet. Jag har inte det minsta tvivel om hur stora utmaningarna är i små kommuner eller eftersatta regioner. Tillväxt är dyrt, men nedgång kan vara ännu dyrare.
För mycket eller för lite
Fredagen i november var svart. Statsandelarna skulle krympa med hundratals miljoner. Enligt Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet, ökade trycket plötsligt på att skära ner på utbildningen.
Nyhetsrapporteringen och förhandlingarna om kassaflödena har fortsatt i takt med att uppgifterna har klarnat. Kommunerna har också gjort egna beräkningar och planer.
Läs mera, Kommuntorget 23.11.2023: Kommunekonomins ”svarta fredag, ojuste och chock” – kritiken mot finansministeriets kalkyler och kommunikation fortsätter
Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, påpekar att kommunerna är bra på att hålla låda om sin dåliga ekonomi, oberoende av konjunkturerna Oavsett om nödsituationen är verklig eller mindre akut når budskapet fram.
– Kommunerna själva och media lyfter regelbundet fram de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av omstruktureringar. Det som gör det svårt att greppa situationen är att debatten alltid handlar om någon form av förhandling.
Enligt Sandberg är kommunerna resursstarka.
– Det finns en nästan otrolig kapacitet att klara av saker och ting. Med tanke på allt detta och om man tittar på historien kan man säga att det sällan är så illa som det ser ut vid en viss tidpunkt.
Just nu är alla misstänksamma mot den stora vårdreformen. Kommunerna påverkas naturligtvis också av de administrativa komplexiteterna i de nya välfärdsområdena.
– Allt är fortfarande nytt för alla. Många kan inte längre säga vad som fungerar och vad som inte fungerar, eller om något är för mycket eller för lite.
Tjänster och service hos grannen
I Grankulla är man van vid att höra talas om den rike mannens paradis. Sanningen är att staden klarar sig bra i många avseenden – det finns gott om goda skattebetalare, även om stadens intäktsbas har urholkats av socialvårdsreformen. Färre har noterat att då det gäller att bygga och underhålla till exempel idrottsanläggningar, bibliotek och skolor, så föredrar många invånare i grannkommunerna att åka till Grankulla.
– Vi har satsat på småbarnspedagogik, skolor och bra fritidsanläggningar och det tänker vi fortsätta med, även om det inte blir i samma utsträckning som tidigare, säger Christoffer Masar, stadsdirektör i Grankulla.
Även i Borgå står ekonomin på en stabil grund. I staden diskuteras ett omfattande investeringsprogram vars genomförande beror på olika scenarier. Precis som i Pyttis arbetar många människor i Borgå nära hemmet, berättar Fredrick von Schoultz, tf. stadsdirektör i Borgå.
– Man går i skola i hemstaden, kanske studerar man någon annanstans. Sedan kommer man tillbaka hit, tillbaka till Borgå.
Det är mycket som bidrar till en välfungerande vardag. Bostadsbyggande och bostadspriser, allt från småbarnspedagogik till skolgång, service och kollektivtrafik, för att inte tala om kulturutbudet. Kommunerna funderar också på hälsovården, även om det operativa ansvaret ligger annanstans.
– Det här är min bil. Jag använder den för att ta mig runt, säger Rauha Salminen på den kyliga gården till en livsmedelsbutik i Pyttis, och pekar på sin röda skoter.
10.6.2024 artikeln och faktarutan har preciserats med uppgiften att Pyttis ligger i Kymmenedalen.
