Kritik på Kommunmarknaden: ”Vi har ingen insyn i välfärdsområdets planer”
Karin Simola och Erika Strandberg tycker att kommunikationen kan vara bättre. Foto: Mikael Sjövall
Det brister i kommunikationen mellan välfärdsområdena och de kommunala beslutsfattarna. Det framgår av en enkät som presenterades på Kommunmarknaden på onsdagen.
Cirka 57 procent av kommundirektörerna och kommunernas fullmäktigeordförande anser att det saknas gemensamma mål och verksamhetsmodeller i kontakten mellan välfärdsområdet och den egna kommunen.
Det här avslöjar en enkät som Välfärdsområdesbolaget Hyvil och Kommunförbundet har låtit göra. Enkäten presenterades på Kommunmarknaden i Helsingfors på onsdagen.
– Enkäten visar att responsen som berör den gemensamma lägesbilden är till övervägande del kritisk i alla välfärdsområden med undantag av Södra Karelen, säger Oscar Ohlis, utvecklingschef på Kommunförbundet.
Enkäten bygger på svar från sammanlagt 267 kommuner.
Kommunerna glöms bort
– Det har varit svårt att få besked om hur det ska gå med alla fastigheter och servicestrukturer då vi har varit i kontakt med Egentliga Finlands välfärdsområde, säger Erika Strandberg, kommundirektör i Kimitoön.
Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) har 11 arbetsgrupper som styr upp den regionala social- och hälsovården. Utöver detta ordnas möten mellan välfärdsområdet och regionens 27 kommuner en gång i månaden.
– Välfärdsområdet glömmer ofta bort att underrätta oss om viktiga beslut. Vi får ibland läsa om besluten i tidningen i stället. Så ska det inte vara, säger Strandberg.
Karin Simola, direktör för tvåspråkig service vid Varha, medger att det finns problem.
– Informationsgången är en utmaning i en organisation med 23 000 anställda, men vi blir bättre på det, säger Simola.
Haltande tvåspråkighet
Enligt Simola och Strandberg är Egentliga Finlands välfärdsområde i praktiken så gott som enspråkigt finskt med undantag av Kimitoön och Pargas. Simola leder ett team på sex personer som ska se till att de svenska servicestrukturerna fungerar inom regionen.
– Det fungerar bra med svensk service inom de enheter som tidigare hörde till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, men på grund av organisatoriska ommöbleringar kan det ibland vara svårt att få gehör för svenska särlösningar, säger Simola.
Hon understryker att all svensk service förutsätter ett intresse och aktivt stöd från ledande personer inom välfärdsområdet.
– Problembarnet i vår region är Åbo stad som inte har satsat på svenska särlösningar före vårdreformen, säger Simola.
Enligt Simola saknas det till exempel en klar strategi för hur välfärdsområdet ska rikta sina resurser i Åbo så att man kunde trygga hemvård på svenska.
Varha meddelade den sista augusti att välfärdsområdets budgetunderskott uppgår till 123 miljoner euro.
– Vi vet inte riktigt hur vi ska positionera oss då sparplanerna offentliggörs i höst. Ska vi vara intressebevakare och vilket ska vårt röstläge vara då vi kontaktar Varha, säger Strandberg.
Tills vidare har Kimitoön inte fått några besked om vilka servicestrukturer som är i riskzonen i den egna kommunen. – Vi har ingen insyn i välfärdsområdets planer och saknar en krockkudde. Eftersom det är en så massiv organisation är det oklart vem vi ska kontakta om dessa planer, säger Strandberg.
