Kommuner kan håva in miljoner via testamenten - "det är inte helt ovanligt"
Kouvolan Sanomat 3.10.2023. Skärmdump, Kommuntorgets redaktion
Kouvola och Askola kommuner har nyligen tagit emot maffiga miljonarv från privatpersoner. Kommunförbundets ledande jurist avråder ändå kommuner från att marknadsföra möjligheten att testamentera sin egendom till hemkommunen.
Privatpersoner som saknar arvingar eller närstående kan testamentera sin egendom till den egna hemkommunen. Ibland rör det sig om betydande ekonomiska tillskott för enskilda kommuner.
– Det är inte helt ovanligt med testamenten som tillfaller kommuner. I de flesta fall vill testamentsgivaren att pengarna används till ett avgränsat och preciserat ändamål. Det kan till exempel handla om viljan att värna om tandvården i den by där man bor, säger Ida Sulin, ledande jurist på Kommunförbundet.
Varken Sulin eller Statskontoret har statistik på omfattningen eller det sammanlagda värdet på de testamenten som överlåts till finländska kommuner varje år. Om en avliden person saknar arvingar överförs kvarlåtenskapen till staten. Statskontoret registrerar cirka 600 sådana fall per år.
– Kommuner kan begära att få erhålla så kallade danaarv från Statskontoret efter att man har kontrollerat arvsordningen och säkerställt att det inte finns arvingar, säger Sulin.
Danaarv är en gammal och etablerad benämning på arv där man inte har lyckats lokalisera eller identifiera arvingar till den avlidne.
Statskontoret meddelar oftast den berörda kommunen om möjligheten att ansöka om dessa danaarv och skickar anvisningar som berättar hur kommunen ska gå till väga för att förvärva arvet.
– Jag upplever att kommunerna är ganska bra på att hantera danaarv och att de inte behöver juridisk rådgivning i dessa fall. Tolkningen av enskilda klausuler i testamenten som tillfaller kommuner kan däremot vålla huvudbry, säger Sulin.
Miljonarv i Kouvola och Askola
Kouvola stad meddelade nyligen att kommunen fick ett testamente som värderades till knappt tre miljoner euro. Pengarna tillföll kommunen tack vare ett arv som den 95-årige truckchauffören Olavi Pokki efterlämnade och testamenterade till sin hemkommun.
Testamentet slår fast att pengarna ska gynna äldreomsorgen i Myllykoski där Pokki jobbade en stor del av sitt liv, skriver Kouvolan Sanomat.
Läs också Kuntalehti (5.10.2023): ”Miljoonaperintö on jo suuri” – Kunta voi saada varoja yksityishenkilön tekemästä testamentista
Askola kommun i östra Nyland gick i september ut med beskedet att kommunen har ärvt egendom från en privatperson och att arvets tillgångar värderas till cirka en miljon euro. Arvet omfattar fastigheter och jordområden och avkastningen ska också i detta fall användas för att finansiera äldreomsorgen i kommunen.
– Kommunerna grundar oftast en stiftelse eller en fond för hanteringen av större arv som tillfaller kommunen, säger Sulin.
Korsnäs kommun i Österbotten får ett arv ungefär vart tionde år, uppger kommunens ekonomichef Caroline Westerdahl.
”Det handlar till exempel om arv som har tillfallit vårdinrättningar eller arv som förvaltas av kommunen och årligen ger avkastning som kan fördelas till föreningar eller studerande”, skriver Westerdahl i ett mejl.
Stipendier till ortsbor
Korsnäs kommun fick 2011 ett betydande arv som lade grunden till en lokalt förankrad hembygdsfond. Enligt Westerdahl delar den kommunala hembygdsfonden varje år ut understöd på cirka 10 000 euro till lokala föreningar. Fonden backar endast upp sådan verksamhet som nämns i testamentet. Ett annat testamente, som kommunen förvaltar, tryggar utdelningen av stipendier till studerande med rötter i Korsnäs, som väljer att plugga vid Åbo Akademi.
Ingå kommun i västra Nyland har inte varit lika lyckligt lottad.
– Nej, jag har inte sett till några arv som skulle ha tillfallit Ingå kommun under min tid som ekonomichef här, säger Charlotta Lindvall.
Lindvall utnämndes till ekonomichef för Ingå kommun redan 2010.
Enligt Statskontoret finns det inga förhinder för kommunerna att marknadsföra möjligheten att testamentera sin egendom till hemkommunen. Få kommuner väljer ändå att göra det i praktiken.
”Korsnäs kommun har inte gjort reklam för möjligheten att testamentera medel till kommunen”, skriver Westerdahl i sitt mejl.
Riskfylld marknadsföring
Ida Sulin anser att en dylik marknadsföring är förknippad med risker.
– Kommunens ekonomi kan inte bygga på testamenten. Pengarna ska komma från andra källor. Kommunallagen känner inte heller till att det skulle höra till kommunens uppgifter att aktivt fika efter testamenten, säger Sulin.
Danaarv kan ibland omfatta fastigheter som förblir i statens ägo.
”Staten kan i vissa fall hålla fast vid ägorätten till dylika arv om området lämpar sig som naturskyddsområden. Staten kan också använda sig av fastigheter och byta ut dem mot annan mark då naturskyddsområden grundas”, skriver Katja Riva, juridisk assistent på Statskontoret.
Ibland kan alltså statliga intressen stå i vägen för kommunens ansökan om att erhålla lokala danaarv.
”I sällsynta fall behåller staten lösöre som lämpar sig för offentliga konstsamlingar eller museer. Om dödsboet har betydande penningtillgångar strävar staten efter att behålla en del av dessa tillgångar”, skriver Riva.
Om staten däremot inte har särskilda intressen att hålla kvar egendomen kan den efter ansökan överlåtas till den avlidnes hemkommun. ”Överlåtelsen av egendom till kommunen bygger inte på behovsprövning”, skriver Riva.
