Inte ens ett tack får man - "ska kommunerna ensamma betala för den gröna omställningen?"
- Hamninvesteringen är uppemot 10 miljoner i det första skedet och 20 miljoner totalt, säger Karlebys utvecklingsdirektör Jonne Sandberg. Foto: Clas-Olav Slotte, Kuntalehti
Den gröna omställningen har kallats den regionala utvecklingens superkraft, men nu ser det ut som om det är kommunerna som betalar för denna supersnabba förändring.
Samtidigt som investeringar görs i väte- och batterikluster i den gröna omställningens namn så skuldsätter sig kommunerna i hög fart.
– Ur en kommunalekonomisk synvinkel är denna ekvation svår. Samtidigt som investeringstrycket ökar försämras den verkliga investeringsförmågan drastiskt, säger stadsdirektören i Vasa Tomas Häyry.
I Vasa uppgår de gröna industriella investeringarna till nästan fyra miljarder euro t.o.m år 2030.
– Vätefabrikerna är inte en lätt sak för kommunerna, säger utvecklingsdirektören för Karleby Jonne Sandberg. Staden eftersträvar titeln Finlands vätehuvudstad.
I Karleby är det frågan om industriella investeringar på ca 2,5 miljarder euro.
Västkustens kommuner ligger i fokus för förändringar. Två tredjedelar av de industriella investeringarna gällande den gröna övergången riktar sig till Bottniska viken och Bottenviken.
Läs mera om den gröna omställningen på Miljöministeriets nätplats, klicka här.
Energihuvudstad
I Vasa, som kallar sig själv för Nordens energihuvudstad, har invånarantalet ökat med god fart. Under de två senaste åren har befolkningen ökat med 1 265 personer.
Uppskattningsvis kommer befolkningsantalet i slutet av år 2024 att överskrida 69 000.
Inte samma misstag
Det som orsakar kommunerna huvudbry, är byggandet av infra som de industriella investeringarna kräver samt behovet av daghem, skolor, hälsovård och bostäder för vätefabrikernas arbetskraft.
Enligt en färsk undersökning från slutet av januari gjord av konsultbolaget MDI, kommer de gröna investeringarna att till en början inbringa 5 000 och i slutändan 10 000 nya arbetsplatser till Vasaregionen. Detta kommer att ske före år 2030.
I Finland har man noggrant följt med händelserna i de städer i Sverige som ligger i täten då det gäller grön övergång. Speciellt intressant är Skellefteå på andra sidan om Bottniska viken som vann tävlingen om Europas största batterifabrik Northvolt. Bland förlorarna i tävlingen fanns Vasa.
I Skellefteå har batterifabrikens turbotillväxt gett upphov till en enorm bostadsbrist, sociala problem och slutligen skuldsättning av kommunen.
Tomas Häyry säger att man i Vasa inte tänker upprepa Skellefteås misstag. I Skellefteå tog batterifabrikens 2 000 byggarbetare alla stadens bostäder före personalen som rekryterades till fabriken. I stadens bostadskö fanns förra hösten 47 000 personer.
– Vi kommer inte att gå till väga på samma sätt. Vi har enligt planläggningen beredskap till bostäder för 14 000 personer. Här ingår också förverkligandet av en behövlig servicestruktur. Planerna finns i skrivbordslådan och redo att tas i bruk allt efter behov uppstår, säger stadsdirektören.
Energihuvudstad
I Vasa, som kallar sig själv för Nordens energihuvudstad, har invånarantalet ökat med god fart. Under de två senaste åren har befolkningen ökat med 1 265 personer.
Uppskattningsvis kommer befolkningsantalet i slutet av år 2024 att överskrida 69 000.
Staten med
Kommunernas ekonomi belastas speciellt av infrastrukturen som krävs för att förverkliga den gröna övergången.
Till exempel Vasa är måste investera 30-40 miljoner euro i hamnen samt till denna ansluten infrastruktur.
I en liknande situation befinner sig Karleby som också måste utvidga sin hamn. I första skedet är kostnaderna 10 miljoner och totalt 20 miljoner.
Karlebys utvecklingsdirektör Jonne Sandberg säger att staten borde delta i kostnaderna.
– Infrainvesteringar görs för 40-50 år men är mycket dyra i byggnadsskedet. Kostnaderna betalas med tiden tillbaka av användarna så det är ju inte frågan om bidrag. Allt kostnadsansvar borde således inte läggas på kommunerna.
Staten kunde enligt Sandberg delta t.ex. genom en större pott till en infrafond som finansierar t.ex. hamnprojekt.
– I Finland har man nog förståelse för om en fabrik stängs. Nu då vi finansierar förutsättningarna för en BNP-tillväxt och nya arbetsplatser får vi inte ens något tack för det, säger Sandberg.
Artikeln har ursprungligen ingått i Kuntalehti 6.3.2024. Skribent: Pekka Mauno.
