Finland behöver innovationer från flerspråkiga barn, säger Kai Mykkänen
Debatten arrangerades onsdagen den 7 maj. Bild: Kuntalehti, Marjo Tynkkynen
Stadsdirektören i Esbo Kai Mykkänen anser att ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigaste i slutändan hur flerspråkiga barn klarar sig och lär sig.
– Och hur de blir innovatörer. Jag tror att det är vår viktigaste utmaning under de kommande tio åren.
Så kommenterade Mykkänen i panelen, som var en del av firandet av publiceringen av fem städers hållbarhetsrapporter. Förutom Esbo publicerade även Helsingfors, Vanda, Tammerfors och Åbo sina rapporter.
Mykkänen berättar att han före paneldiskussionen hade besökt Mainingin koulu, en skola med 800 elever, där 58 procent av eleverna kommer från flerspråkiga familjer.
– Dessa perspektiv är viktiga när det behövs kompetent personal och innovationer, betonade han.
Borgmästaren i Åbo Minna Arve säger att Finland har upprepat misstag som gjorts i andra länder när det gäller mångsidig stadsstruktur och segregationsfrågor.
Hon säger att att lösningarna inte alltid är snabba.
“Allvarligt fenomen”
Ett av problemen är segregeringen av områden, och detta är svårt att undvika, menar debattörerna.
– När huvudstadsregionen förändras så snabbt och andelen utlänningar ökar snabbt, så ja, det här med att bostadsområdena segregeras, säger Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.
– Det är först nu vi inser hur enormt fenomen det är.
En lösning skulle kunna vara att satsa mer resurser på skolorna i östra och nordöstra Helsingfors, funderade Vartiainen.
– Kanske högre löner för erfarna lärare där.
Något måste göras, baserat på data. Enligt Vartiainen är andelen förskollärare med examen i östra och nordöstra Helsingfors lägre än på andra håll.
– Det borde vara högre än på andra håll.
Stadsdirektören i Vanda Pekka Timonen menar att det inte bara handlar om social segregering.
Det finns forskningsresultat som visar att återvinning av avfall är mindre vanligt och att kollektivtrafiken används mindre bland invandrare.
– Våra mål kommer inte att uppnås om inte hela befolkningen omfattas av granskningen och åtgärderna. Detta är en särskild utmaning i huvudstadsregionen, säger Timonen.
”Ett mäktigt verktyg”
Vice borgmästaren Tammerfors Ilkka Porttikivi anser det viktigt att även lyfta fram de mänskliga aspekterna när man talar om hållbarhet. Samtidigt betonar han hur väl samarbetet med de städer som satsat på hållbarhetsrapporter har fungerat.
– Städer har ju många möjligheter, säger Pekka Timonen och avser energi- och trafiklösningar.
Även Vartiainen betonar hur omfattande stadens verktyg är när det gäller hållbarhetsfrågor.
– Planeringsmonopolet til exempel. Man kan skapa naturskyddsområden och hållbara trafiksystem.
Minna Arve säger att man måste agera rätt när man har möjlighet.
– Utan ledarskap händer ingenting. Och ledarskap är det som städer kan visa upp när de är som bäst.
Utvärdering: Alla behöver vara med
I utvärderingarna av städerna Vanda, Åbo, Helsingfors, Tammerfors och Esbo betonas att hållbar utveckling måste ses i ett brett perspektiv: Nästan all verksamhet i städerna har koppling till hållbar utveckling.
Det behövs också ett tvärsektoriellt ledarskap, enligt Kommunförbundet.
Dessutom måste invånare och övriga intressenter involveras för att få in olika perspektiv och samarbeta för att hitta lösningar på de utmaningar som är förknippade med hållbar utveckling.
Miljörelaterade frågor som lyfts fram i städernas rapporter är problem med att begränsa klimatförändringarna, överkonsumtion, låg återvinningsgrad och balans mellan stadsutveckling och biologisk mångfald.
Segregation, social ojämlikhet och ökad arbetslöshet är också frågor som lyfts fram i städernas rapporter. Även den upplevda tryggheten och könsrelaterat våld väcker oro.
Bland städernas framgångar kan nämnas betydande minskningar av utsläppen och framväxten av nya innovationer med koppling till hållbarhet. Användningen av förnybar energi har ökat.
Städerna konstaterar också i sina rapporter att nya former av delaktighet har ökat deltagandet i stadens verksamhet. Även användningen av kulturella tjänster har ökat. Detta har stärkt den sociala sammanhållningen, enligt rapporterna.
De publicerade hållbarhetsbedömningarna kan också vara till nytta för andra städer och kommuner.
– Detta material är också viktigt för kommunernas kommande mandatperiod. Det är viktigt att integrera hållbar utveckling i städernas och kommunernas strategiprocesser, betonar Eveliina Kiema-Majanen, specialrådgivare vid Kommunförbundet, i ett pressmeddelande.
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kutalehti 7.5.2025
