Expert: ”Jag befarar att många kommuner måste höja kommunalskatten nästa år”

Förhandlingarna om tilläggsbudgeten är över. Fotot: Statsrådets kansli, Fanni Uusitalo.

Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering enades om statsbudgeten för nästa år på tisdagen. Budgeten bygger på prognosen att staten drar in 76,6 miljarder euros inkomster nästa år. De budgeterade utgifterna landar på 88,8 miljarder euro. Det totala underskottet på 12,2 miljarder euro ska finansieras med utökad låneupptagning.

För kommunernas del är regeringens giv kluven eftersom staten ger med ena handen och tar med den andra.

– Som helhet förlorar kommunerna på den här budgeten. Den statliga finansieringen av den kommunala ekonomin minskar samtidigt som kommunernas ekonomiska situation är exceptionellt svag. Jag befarar att många kommuner tvingas höja kommunalskattesatsen nästa år, säger Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet.

Skenet bedrar

Punakallio lyfter fram ett konkret exempel som vid en första anblick ser lovande ut, men som vid en närmare betraktelse är ett bakslag. Regeringen meddelade på tisdagen att kommunerna får 900 miljoner euro i tilläggsfinansiering för att de ska kunna överta de sysselsättningstjänster som tidigare har skötts av Närings-, trafik- och miljöcentralerna.

– Då vi jämför den tidigare statliga finansieringen av dessa tjänster noterar vi en nedskärning som uppgår till cirka 50 miljoner euro, säger Punakallio.

Den statliga finansieringen av yrkesutbildningen minskar med 20 miljoner euro, utöver de nedskärningar på 100 miljoner euro som regeringen slog fast på våren, medan finanserna för kommunernas integrationstjänster minskar med 58 miljoner euro.

– En stor del av de budgeterade nedskärningarna kommer att drabba de svagaste i samhället. Det är ett medvetet val som bygger på borgerliga värderingar. Regeringen väljer att i stället utöka företagsstöden och att behålla den nuvarande skattesatsen för kapitalbeskattningen.

Läpparnas bekännelse

En annan sektor som får ta en stor smäll är kommunernas idrottstjänster. Den statliga finansieringen som öronmärks för utbyggnaden av idrottsarenor halveras. Nedskärningen kritiserades av idrottsdirektörer i landets 21 största städer på tisdagen.

– Beslutet är motstridigt. Regeringen vill främja motion, idrott och välbefinnande samtidigt som kommunernas verksamhetsförutsättningar för att trygga motionstjänster undergrävs på grund av minskad statlig finansiering. Beslutets konsekvenser borde utvärderas, säger Markus Kalmari, direktör för idrottstjänster i Åbo.

Trots dessa bakslag finns det en ljusglimt i budgetpropositionen. Kommunerna får en sammanlagd tilläggsfinansiering på 277 miljoner euro för att täcka oförutsedda utgifter som anknyter till överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena.

– Det är tills vidare oklart hur tilläggsbudgeten på 277 miljoner euro ska fördelas och allokeras. Jag tippar att fördelningen kommer att bygga på kommunernas invånarantal, säger Punakallio.

Läs mera, Kuntalehti 3.9.2024: Kuntaliitto: Hallitus leikkaa isoja siivuja kotouttamisen korvauksista ja työllisyysmäärärahoista – ”Vaikutukset tuntuvat erityisesti suurissa kaupungeissa”

Rättelse införd 4.9, siffran om yrkesutbildningens ytterligare nedskärningar.

Ämnen