Äntligen nytt - nästan all kalk i landet transporteras över Rävsundsbron
Projektchef Timo Hirvasmaa vid Kreate Oy och Sara Cowell vid Trafikledsverket ser över ett av landets viktigaste brobyggen. Foto: Robert Seger
Byggprojektet gynnar Pargasbor, villaägare och turister. Samtidigt tryggas en viktig del av hela landets försörjningsberedskap. Men det är bråttom med förnyelserna.
Infarten till Pargas ringlar genom skog och skärgård. Det är den natursköna landsvägen som många använder då de ska vidare till Korpo eller Nagu. Samma väg tillbaka. Beroende på vem man frågar har trafikstockningarna varit ett bekymmer i årtionden eller minst flera år. Men det är inte bara turister som irriterats av snigelfarten. Trafikbegränsningarna har drabbat industrin i hela landet.
HBL 6.9.2023: Rävsundsbron i Pargas är i mycket dåligt skick – och den nya långt ifrån klar
Det är inte vilka som helst små ortsfabriker det gäller. Den jättelika kalkgruvan i Pargas är viktig för hela Finland. Kalk används förutom i cement av byggbranschen också av livsmedelsindustrin och i vattenrening.
På stora byggplatser finns inte förvaringsplatser. Material beställs och används omedelbart.
– Bostadsbyggandet i hela huvudstadsregionen upphör på två dygn om trafiken här i regionen stannar, säger projektledare Timo Hirvasmaa vid planeringsbyrån Kreate.
Det finns en hamn i Pargas, men sammantaget är det frågan om så stora mängder material som ska till olika delar av landet att det inte är möjligt att skeppa. Därför är det stora lastbilar och långtradare som gäller. Och de transporterna belastar vägavsnittet, som nu uppdateras för de kommande årtiondena.
Trafikledsverket uppskattar att trafiken ökar med 30 procent i framtiden. Det känns på landsvägen med en körfil där det i vardera riktning är nu runt 11 000 fordon i dygnet – och på sommaren ännu flera. De tunga fordonens andel av detta är cirka 5 procent eller 600-700 lastbilar och långtradare varje dag.
– Det är mycket! Vägavsnittet är helt klart en av de livligaste i landet, säger Hirvasmaa.
Det är inte så att allt fler uppskattas köra personbil i framtiden. I stället är det kollektivtrafiken som ökar.
– Många i Pargas arbetar i Åbotrakten, och det är även tvärtom. Förbindelserna blir smidigare och då behövs inte egen bil, säger planläggningschef Heidi Saaristo-Levin vid Pargas stad.
En viktig omständighet är att det stora bygget beaktar miljön. Det byggs nytt medan gammalt rivs. Materialet transporteras bort och återanvänds i den mån det är möjligt. Naturen återställs.
Den viktiga kommunikationen
Hela den dramatiska ekvationen är något som vi funderar på med fotografen då vi promenerar ut på en stor pontonbro som används som bas där nya Rävsundsbron byggs.
– Bara den där ena biten kostar flera tusenlappar, liksom den där och den där, säger Timo Hirvasmaa, som förvandlats från projektchef till byggplatsguide, och pekar på prydliga högar av metallstänger och tjocka, långa rör.
Summorna är sammantaget stora, så stora att Pargas med 15 000 invånare aldrig ensam klarat byggandet. Det är staten som står för merparten av kostnaderna som beräknas uppgå till 128 miljoner euro.
Därför behöver broarna renoveras
Landsväg 180, Skärgårdsvägen, är den enda landsvägsförbindelsen till Pargas och Åbolands skärgård. Rävsundsbron och Hessundsbron har en stor betydelse för Pargas stad, stadsborna och skärgårdens näringsliv.
Att broarna fungerar och att allt tyngre transporter möjliggörs är av största vikt för den storindustri som finns på andra sidan broarna.
Båda broarna är nära slutet av sin livslängd och på Rävsundsbron har man redan varit tvungen att införa trafikbegränsningar.
Skärgårdsvägen betjänar också turismen, bland annat som en viktig del av Skärgårdens ringväg, och förbättringen och moderniseringen av cykel- och gångvägarna tjänar också detta syfte. Källa: Trafikledsverket
Heidi Saaristo-Levin berättar att det tidigare behövts mycket lobbande för att genomdriva renoveringen av broarna och vägen, men att det ganska fort framgått hur viktig Rävsundsbron och även den lite mindre Hessundsbron är.
– I diskussionerna med staten har försörjningsberedskapen helt klart ökat i betydelse.
De som bor i närheten av bro- och vägbygget funderar kanske inte i så stora banor. Som Heidi Saaristo-Levin säger är det viktigt att vardagen fungerar.
– Det pendlas mellan jobbet och hemmet, cyklas och promeneras på fritiden. Allt det här blev lite knepigare då det infördes nya trafikbegränsningar. Och nu vet vi att cykelvägar, promenadstråk, busshållplatser och väganslutningar förbättras, det byggs helt nytt och allt ska vara tryggare än förut.
Invånarna hinner kanske inte tänka så mycket framåt och hela tiden minnas betydelsen i den stora bilden, men det är viktigt att de får information om byggarbetet.
– En god kommunikation är oerhört viktig. Och det har vi. Byggplatsen informerar samtidigt på svenska och finska. Nyhetskanalerna är många – vi har nätet, pressen, sociala medier, nyhetsbrev, textmeddelanden och invånarträffar, berömmer Heidi Saaristo-Levin.
Också projektchef Timo Hirvasmaa understryker vikten av snärtig kommunikation.
– Det här är ett tvåspråkigt samhälle och då har vi från första början samtidigt gått ut med info på båda språken. Det har fungerat väl.
Läs också Svenska Yle 9.10.2022: Sju saker du inte visste om Rävsundsbron och Hessundsbron – nu börjar arbetet med att förnya broarna
Projektet i korthet
Förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron är projektets största enskilda byggobjekt. På projektområdet förbättras dessutom landsväg 180.
Det byggs även två underfarter för cyklister och fotgängare samt bullerskydd.
Alliansmodellen bedöms fungera bra i tekniskt mycket utmanande projekt. Den går ut på tätt samarbete mellan projektets olika parter, vilket möjliggör smidigt avancemang, innovativa lösningar och kostnadsbesparingar. Källa: Trafikledsverket
