Efterlängtad cykeltunnel öppnar i Helsingfors - och ju flera som trampar, desto flera är kunderna på verkstaden
Nu gäller för kommuner och städer att få ordning på cykellederna. – Vi hoppas att tjänstecykelboomen ska ge oss fler kunder, säger Lassi Lindholm på verkstaden som hittills upplevt ganska stilla vintrar. Foto: Niklas Meltio
Bakom Lindholms arbetsbord tronar en robust hydraulisk cykelbock från Eskilstuna i Sverige som Raimo Luokkala servar en hybridcykel på. På väggarna hänger hjul, stänkskydd, sadlar, pakethållare, lampor, pumpar och reservdelar i allehanda förpackningar.
Lindholms firma Fillarix är en av de 333 små- och större verkstäder som inlett ett samarbete med Finlands största tjänstecykelförmedlare GoByBike.
Över 80 000 finländare susar fram på tjänstecyklar, men nu gäller det för kommunerna och städerna att få ordning på cykellederna. Helsingfors stad stöder cykelboomen med att storsatsa på infrastrukturen.
– Vi har stora förhoppningar på att tjänstecykelboomen ska ge oss fler kunder. Vi har svårt att få det att gå ihop efter sommarens högsäsong, funderar Lindholm som har tvingats extraknäcka med industrijobb om vintrarna.
I centrala Helsingfors vandrar vi neråt på den mjuka, specialblandade röda cykelasfalten, taggade till max och förväntansfulla. Sedan låter det ”svisch” när projektchef Jukka Repo vid Helsingfors stadsmiljösektor drar undan en flik av det jättelika blåa skynket som gömmer den 220 meter långa, 8 meter breda och 3 meter höga Kajsatunneln vid Järnvägsstationen.
Helsingfors stad: Kajsatunneln öppnas den 4 maj – välkommen att fira!
Tunneln och parkeringen som har kostat 32 miljoner euro öppnas för cykeltrafik och fotgängare i två riktningar den fjärde maj.
– Ett enastående bygge i hela Europa, tidigare har bara Amsterdam en tunnel för cyklar och fotgängare direkt under en järnvägsstation, myser Repo märkbart stolt efter tre år av sprängning av berg, grävande i lera och fördämning av grundvatten.
Han är också lättad. Till exempel för att de fördröjningar som uppstod när arbetskarlarna bankade in stödbalkar i marken och stötte på stora stenblock och en del andra överraskningar nu är ett minne blott.
– Det var det kanske mest kritiska skedet. Nu får vi se hur allt löper i praktiken.
Vi har snart kommit till mitten av tunneln. Repo tittar upp och pekar på en blå skylt, där det står Medborgarplatsen. Klara instruktioner bidrar till säkerheten.
Helsingfors stad: Cykling gynnar alla
Med oss har vi också trafikingenjör Teppo Pasanen som leder den cykel han köpt som arbetsförmån av Helsingfors stad in i tunneln. Han pekar på körfilerna.
– Det ska vara möjligt att cykla sida vid sida i båda riktningarna och också tryggt ta sig till parkeringshallen med plats för 1 000 cyklar, tvättplats och cykelreparatör.
Dubbelt fler på ett år
Tre år efter att Cykelförbundet föreslog ett system med en tjänstecykel som skatteförmån för 1 200 euro per år har antalet tjänstecyklar gått förbi antalet tjänstebilar i Finland. Enligt förbundets nya verksamhetsledare Janne Paananen är utvecklingen oerhörd – antalet tjänstecyklar har mer än fördubblats i fjol jämfört med 2022.
– Och fler lär det bli, det finns prognoser som förutspår ytterligare en fördubbling till i år och då skulle vi kanske redan ha 150 000 tjänstecyklar här i landet, inte illa!
Enligt Cykelförbundet är en tredjedel av de tjänstecyklar som såldes i Finland med skatteförmån i fjol elcyklar som kostade ca 3 300 euro. Ganska dyra cyklar, alltså.
– Ja, folk skaffar i snitt bättre tjänstecyklar än de skulle annars, en orsak är kanske att de har rätt att använda dem på fritiden också.
Paananen säger ändå att snofsiga elitcyklar inte alls är nödvändiga och att det är viktigt att vägarna och underhållet är i skick så att också vanliga cyklar klarar rutterna. Förstås ska de servas regelbundet och vara lagenliga på alla sätt.
– Men inte heller pendling mellan jobbet och hemmet handlar om vem som har den finaste cykeln utan om helt andra saker; att vara ute i friska luften, att få motion och att ha det trevligt.
Kommunerna hänger inte med
Heikki Tiittanen är VD för den största aktören inom tjänstecyklar GoByBike. Han kallar utvecklingen ”explosionsartad” och säger att också den offentliga sektorn efter en trög start nu har förstått hälsoaspekterna och rekryteringsfördelarna med tjänstecyklar.
Däremot är det, enligt Tiittanen, nu upp till bevis för städerna och kommunerna att storsatsa på bra infrastruktur och vinterunderhållning av cykelleder om vi vill att finländarna ska cykla mer.
– Många arbetsgivare vill till och med helt ersätta tjänstebilarna med tjänstecyklar men det offentliga planerandet och byggandet sackar efter.
Tiittanen säger att det behövs enhetliga banor, broar och tunnlar så att cykling är tryggt och angenämt.
– Mängden värdefulla elcyklar innebär en helt ny sorts urban infrautmaning där det behövs säker förvaring av olika sorter.
Europeiska förebilder
Att underlätta cykelinfrastrukturen gör även användningen av tjänstecyklar i och genom centrum lättare och är ett led av Helsingfors stads satsning med ca 140 kilometer nätverk av cykelleder, berättar stadens cyklingskoordinator Oskari Kaupinmäki. Samtidigt stöder staden också kollektivtrafiken och motverkar ”sittandets epidemi”.
Han och hans kolleger lobbade hårt för en ökning av investeringsbudgeten från 20 miljoner till 40 miljoner för att bidra till ett kolneutralt Helsingfors redan 2030. Nätverket och planeringsdirektivet hade godkänts av nämnden för stadsplanering redan 2012 och förverkligandet gick långsamt.
I detta nu är man ungefär halvvägs och Kaupinmäki liknar staden vid en tonåring: 45 km är färdigbyggt, 20 km under arbete. Än är Helsingfors inte vuxet.
– Vårt mål är att Helsingfors ska bli en året-runt cykelstad för alla i likhet med Amsterdam och Köpenhamn. 94 procent av Helsingforsborna är positivt inställda. Vi hoppas öka andelen cyklister från nuvarande elva procent till tjugo procent före 2030, berättar Kaupinmäki.
Vad säger då en van pendelcyklist om allt detta? Kommer Helsingfors stads infrasatsning att locka fler att eventuellt skaffa tjänstecykel för sträckan mellan hemmet och jobbet?
IT-ingenjören och den tidigare ordföranden för Helsingforsregionens cyklister Matti Kinnunen har cyklat kors och tvärs i Europa under 30 års tid och susat fram på 62 procent av Helsingfors cykelvägar.
– Helsingfors är redan nu en fin cykelstad och den blir bara bättre hela tiden. Planerarna är verkligt proffsiga och cyklisterna kan alltmer om vett och etikett så visst blir det hela tiden attraktivare att cykla till jobbet.
Utanför järnvägsstationen och i Kronohagen har det varit krångligt. I och med Kajsatunneln kan vi arbetsplatspendlare med jobb i centrum dra en suck av lättnad för det har varit nästan omöjligt att cykla tvärs igenom staden i öst-västlig riktning.
Och så småningom knyts banornas nätverk samman. Redan nu är Brändö alléns, Hertonäs, Vik-Östra Centrum, Gammelstadsvikens, stranden vid Vanda å och Brunnsparksrutterna ljuvliga.
Med cykel till jobbet
Sedan 2021 kan arbetsgivaren erbjuda de anställda en tjänstecykel som en skattefri naturaförmån för maximalt 1 200 euro per år. Ofta dras 100 euro per månad av lönen och då minskar skattepliktiga löneinkomsten.
Arbetsgivaren kan köpa eller leasa antingen en vanlig eller en elcykel på högst 250 watt (25 km/h).
Arbetstagarna ser alltmer cykelförmånen som en konkurrensfördel i valet av arbetsplats.
– I fjol utnyttjade drygt 1 400 anställda våra olika cykelförmåner, säger Marjo Kuosa (bilden) som är ledande sakkunnig för arbetsgivarpolitik vid Helsingfors stads personalavdelning.
Redan 34 kommuner och städer har skaffat tjänstecykel, bland dem Villmanstrand, Imatra, Sankt Michel, Kuusamo, Laukaa, Lope och Sievi.
Välfärdsområden som nappat på förmånen är södra Karelen, södra Savolax och Päijät-Häme.
Helsingfors har som stor arbetsgivare valt att inte gå in för den skattefria cykelförmånen utan ger sina arbetstagare rätten att använda stadscykeln kostnadsfritt. Staden stöder också ekonomiskt cykelköp i stället för att erbjuda en reseförmån i kollektivtrafiken.
