Vart tog pengarna vägen?

Medan man i Finland diskuterar sparkrav och nedskärningar undrar man i Sverige ”vart tog pengarna vägen?” Det är en fråga man gärna kunde ställa också hos oss. Vi medborgare är nästan nedsövda av mantrat att vi står inför svåra och tunga beslut och att det bara är tuffa nedskärningar som återstår, för annars kan inte Finland räddas ur den ekonomiska krisen. Det här är säkert sant, men det finns också en annan syn. Den handlar om hur vi bättre kan utnyttja det vi redan satsar på. Och framtiden är kanske ändå inte så svart som vissa vill utmåla.

I Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklingen av välfärdstjänsterna analyserats i förhållande till ökande resurser och växande behov. Slutsatsen är att den svenska kommunsektorns kostnader har ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år under de senaste trettio åren. Den siffran är ännu högre i Finland: 2,1 procent.
Nu frågar man sig hur det är möjligt att vi aldrig har haft så mycket välfärd som nu, men att den bild man får via medierna är en helt annan. Folk tycks i allmänhet tro att det satsas mindre och mindre på välfärdstjänsterna, när det egentligen är helt tvärtom. Är det verkligen så att kvaliteten på skola, vård och omsorg bara sjunker?

Vi vet att antalet barn och ungdomar i stort sett hålls oförändrat, men att antalet äldre ökar kraftigt. Vi vet också att barn och äldre är betydligt dyrare att ta hand om än invånare i övriga åldrar. Barn under 18 år kostar i genomsnitt tre gånger mer än en person i yrkesaktiv ålder. En person över 80 år kostar mer än dubbelt upp mot vad barnet kostade.
Analysens slutsats är att vi med ökad välfärd höjer förväntningarna. Det stämmer alltså inte att allt bara blir dyrare eftersom vår befolkning åldras. Det är åtminstone inte hela sanningen.

Kostnaderna för de äldre är också bundna till helt andra faktorer än antalet: en ökad livslängd är i hög grad kopplad till bättre hälsa. Det finns flera belägg för att de äldres hälsa och funktionsförmåga har förbättrats genom åren och att detta tvärtom minskar de äldres hjälpbehov, vilket sänker kostnaderna.
Vi har aldrig haft så mycket välfärd som nu. Och i framtiden kommer vi att ha ännu mer, trots att vi nu skär ner. Vårt nordiska välfärdssamhälle kommer att leva vidare, trots den ekonomiska krisen. Genom att förändra verksamheten och genom att ta i bruk nya innovationer kommer vi att både bevara och utveckla ett samhälle med de grundläggande värden som vi har i dag.

Ledare i Fikt 2/2014