Skuldspiralen bröts i kommunerna, räkenskapsperiodens resultat bättre än väntat
Resultatet för kommunerna och samkommunerna 2015 ett överskott på 270 miljoner euro euro. När man jämför resultaten utan effekterna av affärsverksbolagiseringar blir det sammanlagda resultatet nästan på samma nivå som tidigare år.
Enligt kommunernas bokslutsprognoser för 2015 som samlas in av Statistikcentralen, växte kommunernas lån med sammanlagt 500 miljoner euro och är nu 17 miljarder, vilket är en ökning på tre procent jämfört med året innan.
Den viktigaste enskilda faktor som förklarar fjolårssiffrorna är bolagiseringarna av affärsverk. De påverkade bland annat verksamhetsintäkterna, verksamhetsutgifterna, investeringarna och lånestocken.
– Uppgifterna för 2015 ser bättre ut än vad som uppskattades i planen för de offentliga finanserna i höstas. Det oväntat goda resultatet, den minskade skuldökningen och kommunernas återhållsamma höjningar av årets inkomstskattesatser visar att kommunerna tar sitt ansvar, sade Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen vid förbundets presskonferens den 10 februari.
Effektiva sparåtgärder i kommunerna
Som helhet verkar situationen inom den kommunala ekonomin vara rimlig, men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Till exempel var räkenskapsperiodens resultat negativt i fler än 120 kommuner.
– Den kommunala ekonomin har lidit av svag ekonomisk tillväxt och långsam ökning av skatteinkomsterna, ökad arbetslöshet, allt större ansvar för arbetslösa samt exceptionellt stora nedskärningar i statsandelarna under den senaste valperioden. Utan nedskärningarna i statsandelarna skulle den kommunala ekonomin vara i balans också under de närmaste åren, konstaterade Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.
Enligt bokslutsuppgifterna minskade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter med omkring en procent i fjol. Den långsammare utgiftsökningen beror på bolagiseringar och olika sparåtgärder i kommunerna. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät minskades personalutgifterna i kommunsektorn i fjol med i cirka 300 miljoner euro.
– För att de kommunala arbetsgivarna ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att deras socialskyddsavgifter sänks i motsvarande mån som de övriga arbetsgivarnas, så att konkurrensen inte snedvrids. För den arbetsintensiva kommunsektorn är det viktigt att främja lokala avtal, sade Jari Koskinen.
Kommunernas andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet ökade med 160 miljoner euro jämfört med året innan och uppgick i fjol till över 400 miljoner euro.
De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 procent. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,8 procent, trots att 98 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2015. De övriga skatterna, såsom samfunds- och fastighetsskatten, ökade dock snabbare. Inkomsterna från fastighetsskatten växte med 6,1 procent.
– Samfundskatteökningen förklaras av att arbetsmarknadsstödets kommunandel kompenserats med 75 miljoner euro. Fastighetsskattens tillväxt beror i huvudsak på fastighetsskattereformen, där bland annat de övre och nedre gränserna för fastighetsskatten höjdes, sade Soosalu.
På grund av statsandelsnedskärningarna var nivån på statsandelarna ungefär den samma som föregående år. Investeringarna minskade med 100 miljoner euro.
Åtgärder krävs för hållbar ekonomi
– I framtiden ökar utgiftstrycket på grund av den växande arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslöshet, den stora mängden asylansökande, den ökande efterfrågan på tjänster och stora investeringsbehov, sade Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.
För att en hållbar kommunal ekonomi ska kunna tryggas måste den ekonomiska utvecklingen i hela landet återhämta sig.
– Dessutom krävs det åtgärder av både staten och kommunerna, och landskapsreformen bör genomföras så att kommunerna och landskapen garanteras en tillräcklig finansiering och så att deras funktionsförmåga och livskraft tryggas.
