Skattehöjningar och sparpaket - så hanterar kommunerna krisen
Sparpaket, permitteringar, skattehöjning, osthyvel och lån. Aldrig förr har kommunekonomin varit så under isen som i år. De flesta kommuner kommer att göra ett minusresultat. Tiotals kommuner har samarbetsförhandlat och över 50 höjer kommunalskatten nästa år.
Två österbottniska kommuner har samarbetsförhandlat under året, nämligen Vasa och Nykarleby. I november ansluter sig troligen två kommuner till: Kaskö och Vörå.
Vasa avslutade sina samarbetsförhandlingar i augusti. Målet med förhandlingarna var att spara 9 miljoner (237 årsverken) före utgången av 2021. Resultatet blev att 145 årsverken försvinner och att högst 25 personer sägs upp före 2021. Därtill sparar staden 9 miljoner euro med hjälp av andra åtgärder. Om sparmålen inte uppnås kan permitteringar på 1–3 dagar bli aktuella 2020 och 2021.
I måndags beslöt staden dessutom att höja inkomstskattesatsen med 0,50 till 21 procent. Beslutet tillkom i fullmäkige efter omröstning.
Samarbetsförhandlingar i Nykarleby
Nykarleby avslutade sina samarbetsförhandlingar i september år. Målet var att spara 800 000 euro, förhandlingsresultatet landade något lägre – på cirka en halv miljon euro.
Resultatet av samarbetsförhandlingarna innebär att tjänster läggs på is och att staden inför ett vikariestopp i alla sektorer under första frånvarodagen. Dessutom uppmanas personalen att ta ut tre dagars oavlönad ledighet i år och i nästa år. Användningen av köptjänster minskar och investeringar skjuts upp. Om sparpaketet inte ger önskat resultat förbehåller sig staden rätten att permittera personalen sju dagar hösten 2020, en åtgärd som arbetstagarna motsatte sig i samarbetsförhandlingarna. Om permitteringarna verkställs berör de inte dem som tagit ut oavlönad ledighet.
Det var i somras, när bokslutsprognosen för 2019 visade ett minusresultat för sjätte året i rad, som Nykarleby beslöt att inleda samarbetsförhandlingar.
– När vi kallade till förhandling var prognosen minus 1,3 miljoner euro. Efter det har situationen försämrats i rask takt och nu ligger vi på minus 2 miljoner, säger stadsdirektör Mats Brandt.
Samarbetsförhandlingarna gav en nödvändig ”punktinbromsning” i ekonomin, men det behövs också åtgärder som har effekt på längre sikt, påpekar Brandt.
– Utan strukturella åtgärder som minskar kostnadsmassan är vårt ackumulerade överskott slut om tre år.
Ett led i den processen är att se över stadens skolnät. Nu analyserar man noggrant om resurserna inom bildningen används optimalt.
– Det långsiktiga målet är att skapa en stark skola med 6–7 lärare och enkla klasser i varje kommundel, säger Brandt.
En aktuell strukturfråga är organiseringen av kommunernas social- och hälsovård. Den modell som kommunmedlemmarna i Vasa sjukvårdsdistrikt tagit fram innebär att samkommunen ”Österbottens välfärdsmodell” tar över ansvaret för socialvården och primärhälsovården av kommunerna och integrerar den med specialsjukvården.
– Just nu skenar vårdkostnaderna iväg och styrning saknas, säger Brandt. Därför behöver vi en modell där många splittrande förvaltningar kan uppgå i en.
I Kaskö tar pengarna slut
I Kaskö blir det av allt att döma samarbetsförhandlingar ännu i år. Bokslutsprognosen för i år visar ett underskott på 1,7 miljoner euro. En enig stadsstyrelse har föreslagit att samarbetsförhandlingar inleds så fort som möjligt.
Balanseringsbehovet i Kaskö är 400 000 euro per år, vilket motsvarar tio årsverken.
– Fortsätter vi som förr tar pengarna slut. Vi måste titta på konstadsstrukturen, vilket betyder nedskärningar i den kommunala servicen inom de ”tunga” sektorerna social- och hälsovård och bildning, säger stadsdirektör Minna Nikander.
Kaskö höjde kommunalskatten i fjol till 22 procent och en höjning är inte aktuell i år.
Vörå höjer skatten
Vörå kommun gör i år ett historiskt minusresultat på 3 miljoner euro trots att kommunen redan i våras insåg situationens allvar och gick in för ett sparpaket på en halv miljon euro. I paketet ingår en skolindragning, planerade investeringar som läggs på is, osthyvling och sträng budgetdisciplin.
– Ett tag såg det ut att bli ett bra år i Vörå. Så kom de första negativa skatteprognoserna och ännu i våras trodde vi att vi kunde tackla dem med vårt sparpaket, suckar vikarierande kommundirektör Tom Holtti.
Orsaken till de röda siffrorna är lägre skatteintäkter i kombination med att kostnaderna för specialsjukvården skjuter i höjden.
– Vi har ett ackumulerat överskott och kan klara två år till, säger Holtti.
Det dåliga årsresultatet har mer eller mindre tvingar fram en skattehöjning i Vörå. I nästa år stiger inkomstskattesatsen med 0,5 till 21,5 procent.
Därtill har kommunstyrelsen aviserat samarbetsförhandlingar, där målet är att minska personalstyrkan med mellan 10 och 15 årsverken.
Krisen i kommunekonomin kräver att kommunerna skrider till strukturella åtgärder. Vörå har utlokaliserat sin primärhälsovård till Korsholm, en lösning som varit ekonomiskt fördelaktig för kommunen. Nästa steg blir att gå med i Österbottens välfärdsmodell tillsammans med de andra österbottniska kommunerna.
– Vörå har hittills skött socialvården själv och vår äldreomsorg är i jämförelse med många andra kommuner förmånlig. Går vi med i Österbottens välfärdsmodell blir vårdkostnaderna troligen dyrare för oss, men i slutändan har inga andra alternativ än att gå med, säger Holtti.
Vårdkostnaderna stiger i Pedersöre
Också i Pedersöre stiger skatten med 0,50 i nästa år. Nästa år betalar Pedersöreborna 21 procent i inkomstskatt till kommunen vilket ökar kommunens intäkter med 700 000 euro. I fjol gjorde Pedersöre ett minusresultat på 2 miljoner euro, i år landar resultatet på omkring minus 3 miljoner euro.
Orsaken till det dåliga resultatet är att verksamhetskostnaderna för social- och hälsovården och specialsjukvården spränger budgeten. Social- och hälsovårdskostnaderna ligger 1,5 miljoner euro över budget och specialsjukvården 1 miljoner över samtidigt som de kalkylerade skatteintäkterna har minskat med över en miljon.
– Pedersöres egen verksamhet håller budgeten bra. Problemet är de stora överskridningarna inom vården, en kostnadsutveckling som vi själva inte kan påverka. Självklart är det surt att tvingas diskutera en åtstramning av Pedersöreskolornas timresurs för att täppa till hålen i andra organisationers budgetar, säger kommundirektör Stefan Svenfors.
Pedersöre har ett ackumulerat överskott på 10 miljoner euro som i nästa år hotar krympa till omkring 7 miljoner.
Karleby planerar sänka skatterna
Enda kommunen längs den österbottniska kustremsan som sänker inkomstskattesatsen i nästa år är Karleby. Sänkning på 0,25 ger en inkomstskattesats på 21,5 procent. Största skattesänkningen i nästa år str Sotkamo för. Där sjunker skatten med 1,50 från 21,25 till 19,75.
Största skattehöjningen sker i S:t Michel där skattesatsen stiger med 1,5 till 22 procent. Högsta kommunalskatten betalar i nästa år invånarna i Halsua där skatten stiger till 23,5 procent.
Totalt har 53 kommuner beslutat höja sin skattesats år 2020, vilket berör 1,1 miljoner kommuninvånare.
Här är Kommunförbundets färska analys av skattesatserna i kommunerna år 2020.
