Rapport: Statsandelar lika komplicerad fråga i övriga Norden som i Finland
Finlansministeriet har låtit jämföra de nordiska statsandelssystemen.
Rapporten som beskriver och jämför statsandelssystemen i Sverige, Danmark och Norge har publicerats, skriver Finansministeriet i ett pressmeddelande.
Statsandelssystemen i de granskade länderna är komplexa och delvis komplicerade, även jämfört med det finländska systemet.
Rapporten är en fortsättning på finansministeriets förstudie om behoven att utveckla kommunernas statsandelssystem (finansministeriets publikationer 2019/18). Förstudien behandlade förutom det finländska statsandelssystemet även observationer om det svenska systemet.
Det konstaterades emellertid under arbetets gång att det i samband med reformeringen av statsandelssystemet är nödvändigt att studera motsvarande system i andra länder ännu noggrannare.
Finland har två nivåer, övriga har tre
Rapporten presenterar strukturen hos statsandelssystemen i Sverige, Danmark och Norge. Dessutom har man skilt för vart lands del utrett den offentliga förvaltningen på allmän plan liksom även kommunernas och regionernas inkomststrukturer.
I jämförelsedelen lyfter man fram skillnader länderna emellan. Inom den offentliga förvaltningen är den största skillnaden att den offentliga förvaltningen i Finland tills vidare indelas i två nivåer.
I Sverige, Danmark och Norge är förvaltningen indelad i tre nivåer. Detta innebär även att uppgiftsfördelningen är annorlunda i de studerade länderna.
Den största skillnaden gäller ansvaret för organiseringen av den grundläggande hälsovården och den specialiserade sjukvården, vilka i de andra länderna till skillnad från Finland antingen helt eller delvis organiseras av enheter som är större än kommunerna.
I Sverige och i Danmark ligger organiseringsansvaret på regional nivå, i Norge sköter staten ordnar staten vården.
Olika utjämningssystem
Det finns både likheter och skillnader mellan statsandelssystemen i Finland, Sverige, Danmark och Norge.
I Finland utgör utjämningen av kostnadsunderlaget det viktigaste elementet i systemet och inkomstutjämningen kompletterar systemet. I Sverige fungerar systemet omvänt, inkomstutjämningen utgör grunden för systemet. Samtliga system inkluderar utjämning av både kostnader och utgifter.
Det danska systemet avviker emellertid från de övriga, eftersom utjämningen görs på basis av skillnaden mellan kalkylerade kostnader och inkomsterna. I Norge ingår utjämningssystemen i en fast statsandel.
Komplicerade på ett eller annat sätt
Det finländska statsandelssystemet kritiseras ofta för att vara komplicerat. Motsvarande kritik förekommer även i de andra länderna. Viss komplexitet behövs för att systemet på bästa möjliga sätt ska kunna ta i beaktande omständighetsfaktorerna som påverkar kommunernas kostnader.
Det kan ändå konstateras att statsandelssystemen i alla de jämförda länderna är komplicerade på ett eller annat sätt, även i jämförelse med det finländska systemet.
