Ny prognos: Kommunekonomin ligger drygt tre miljarder på minus de närmaste åren
Coronavirusutbrottet har vänt upp och ned på regeringens ekonomiska målsättningar.
Kommunekonomiprogrammet 2021—2024, som bedömer kommunernas ekonomiska situation och deras möjligheter att klara av att ordna basservice, är, som så mycket annat dessa dagar, dyster läsning.
Om man inte räknar med den utgiftsökning som coronavirusutbrottet medför kommuner, så kommer verksamhetsutgifterna för kommunerna att öka med 2,4 procent under 2021. Under åren 2022—2024 ökar utgifterna med i medeltal 3 procent per år, samtidigt som kommunernas intäkter inte ökar i samma takt.
Situationen försvagas av kommunernas höga investeringstryck. Verksamheten och investeringarna gör att under perioden 2021—2024 ligger kommunekonomin på ett minus som varierar mellan 2,8 och 3,4 miljarder euro. Det här betyder också att kommunernas lånestock ökar.
Utgiftsgräns överskrids
Enligt Kommunekonomiprogrammet finns det största trycket på att höja kommunalskattesatsen i kommuner med under 5 000 invånare. Men också större städer kommer att uppleva det trycket, då åtgärderna för att begränsa coronavirusutbrottet sänker skatteintäkterna och ökar utgifterna.
Coronapandemin har gjort att alla ekonomiska mål måste göras om. Det här gäller också regeringens plan för den offentliga ekonomin som gjordes hösten 2019. Målet då var att den kommunala ekonomins utgifter får öka med högst 520 miljoner euro fram till 2023.
Den här utgiftsgränsen kommer att överskridas, slår Kommunekonomiprogrammet fast. Utgifterna mättes enligt den information som fanns 2019, och efter det har kostnadsberäkningen för den lagstadgade personaldimensioneringen inom äldrevården stigit. Också när det gäller andra uppgifter och ansvar som kommunerna har finns det osäkerhet kring utgifterna.
Om den fastslagna utgiftsgränsen överskrids ska det ändå inte försvaga kommunekonom ytterligare, eftersom kommunernas nya och utvidgade uppgifter kompenseras till fullo med statsandelar. Men för att det ska ske måste bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av dessa uppgifter vara realistisk, slår Finansministeriet fast i ett pressmeddelande.
