Lemland höjer, Mariehamn sänker kommunalskatten nästa år
I åländska Lemland stiger inkomstskattesatsen från 17 till 17,5 procent i nästa år. Efter tre negativa bokslutsår, hoppas kommunen att skattehöjningen ska bryta en negativ trend.
– Förslaget att höja skatten kommer från en parlamentarisk arbetsgrupp som har sett över kommunens ekonomi. Höjningen har med andra ord en bred politisk förankring, säger kommundirektör Julia Lindfors.
Lemland har tre år i rad gjort negativa bokslut och kalkylerar med ett underskott även år 2022, trots den nu aktuella skattehöjningen.
– I år är det budgeterade underskotten 1,6 miljoner euro. I nästa år räknar vi med att det går bättre, underskottet kommer då att ligga mellan 200 000 och 300 000 euro.
Det här betyder att en ny skattehöjning kan bli aktuell.
– De flesta partierna i Lemland är medvetna om att ytterligare en skattehöjning kan vara att vänta framöver, säger Lindfors.
Skatten i genomsnitt 20 procent i hela landet
Lemlands 17,5 procent är en låg inkomstskattesats i jämförelse med kommunerna på fastlandet, där den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 20 procent i nästa år.
Den lägsta kommunala skattesatsen av kommunerna i Finland har åländska Jomala med 16,5 procent.
Högsta skattesatsen på Åland har Kökar (19,75 procent) följd av Finström, Lumparland och Sund (alla 19,5 procent).
Endast en kommun på Åland sänker inkomstskattesatsen i nästa år, nämligen Mariehamn som sänker från 17, 25 till 17 i nästa år.
Mindre skatt och landskapsandelar
Orsaken till den ansträngda ekonomin i Lemlands kommun är minskade skatteintäkter i kombination med sjunkande landskapsandelar. Landskapsandelarna – som motsvarar statsandelarna på fastlandssidan – har under en övergångsperiod minskat från 33 till 30 procent av kommunens inkomster.
På utgiftssidan har överföringen av den kommunala vård- och omsorgssektorn till Kommunernas socialtjänst (KST) ökat Lemlands utgifter med ca 300 000 euro.
– Vi har noggrant gått igenom våra driftskostnader och tittat i synnerhet på de stora kostnadsposterna för att effektivera verksamheten. När tjänster blivit vakanta har vi gått igenom dem noga och vi har också skjutit upp större inköp, berättar Julia Lindfors.
I motsats till fastlandskommunerna har regeringens coronastöd inte nått de åländska kommunerna i någon större utsträckning. Det här beror på att sjukvården på Åland är centrerad till Ålands hälso- och sjukvårds ÅHS som ansvarar för hela den offentliga hälso- och sjukvården i öriket.
