Kommunförbundets chefsekonom: Strulet med inkomstregistret vore betydelselöst om kommunernas ekonomi var i skick
Minna Punakallio säger att kommunerna behöver två miljarder euro nästa år för att komma på rätt köl.
Nyheter om samarbetsförhandlingar i kommunerna duggar tätt.
I torsdags blev det klart att Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt föreslår för stadsstyrelsen att man inleder samarbetsförhandlingar som omfattar hela personalen. Utgifterna ska ner med 800 000 euro.
Tidigare i veckan meddelade Vasa stad att man minskar personalstyrkan med 145 årsverken fram till 2021. Det här är resultatet av de samarbetsförhandlingar som staden fört sedan våren.
Personalminskningen inkluderar högst 25 uppsägningar och ska spara in 5,5 miljoner euro av det ungefär 9 miljoner euro stora sparmålet.
Utöver det här har kommuner som Askola, Klemis och Eura inlett eller avslutat samarbetsförhandlar i augusti.
Mycket som hopar sig
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att svåra år, som följd av till exempel minskade statsandelar, inte är något obekant för kommunerna.
Punakallio säger att kommunfältets situation inte är katastrofal, men nog ovanlig. Samarbetsförhandlingar har inte hört till det vanliga, och just nu är det väldigt livligt på just den fronten.
– Kommunekonomin brukar vara i rätt bra balans. Det har sällan varit riktigt stora underskott, och sälla stora överskott. Fram till 2000-talet var det också så, men efter det stramades kommunekonomin åt på grund av nedskärningar, ett ökande investeringstryck, svaga inkomster, skatter som släpar efter.
Det är mycket tal om Skatteförvaltningens inkomstregister, som strular och skapar stora problem. Skulle de problemen vara obetydliga om kommunernas ekonomi var stabil?
– Ja de skulle vara obetydliga, men nu har det hopats så mycket utöver det vanliga. Alla väntar på att statsandelarna ska komma upp till normal nivå, men samtidigt har kommunernas utgifter ökat så mycket att det bara kommer att lappa till hålen.
Punakallios poäng är alltså att den ”balanseringsmiljard” som regeringen utlovat kommunerna enbart kommer att täcka det kommunala underskottet.
– Sett till kommunernas utgifter och inkomster borde det vara två miljarder euro.
Ingen förbättring i sikte
Punakallio tror att de stora städerna klarar ännu ett dåligt år. De har ett större ekonomiskt spelrum, tack vare ackumulerade överskott. Men i förlängningen blir det nödvändigt att strypa investeringar eller höja skattesatserna om ingen förbättring sker. För en del kommuner blir det verklighet redan nästa år.
Och någon förbättring är inte i sikte. Den haltande världsekonomin kommer att synas i den kommunala ekonomin år 2021. I värsta fall blir det återigen tal om att skära i statsandelarna, säger Punakallio. I bästa fall fattar regeringen beslut om anpassningsåtgärder, avsedda att komma åt minusresultaten.
– Det blir spännande att se hur regeringen agerar om den inte kan infria sina löften utan att tappa ansiktet.
Punakallio hoppas att situationen leder till fler kommunfusioner. Hon väntar sig ingen rusning mot en sådan lösning, men hoppas att diskussionen kommer igång.
