Kommuners turismsatsningar är bortkastade pengar
Kommunerna i Finland borde bygga allmänna toaletter och kanske ett litet kafébord bredvid dem för turister, för de flesta orterna är inget annat än genomfartsorter. Som det nu är slösar kommunerna bara bort skattebetalarnas pengar.
Det säger turismforskaren Johan Edelheim från Lapplands universitet, som har undersökt hur kommunerna i Finland marknadsför sig själva på sina webbplatser.
- Kommunernas webbplatser visar en upprepning på samma tema, säger Edelheim. Man pratar om naturen och om stillheten. Man har kanske en bild på den lokala kyrkan och en badstrand, men mycket mer än det är det inte.
En god turistdestination kännetecknas nämligen av fyra saker, där man på engelska talar om de fyra A:na; attraction, accomodation, access och amenities.
- För att ett ställe ska locka turister måste den alltså ha någon attraktion, plats att bo och äta på med en viss standard, möjlighet att komma till platsen samt service, förklarar Edelheim.
Servicen och bekvämligheterna ska också betjäna lokalbefolkningen, det vill säga den innefattar hälsovård, polis, trafik och allmänna toaletter. De behövs för att också turister ska lockas till destinationen.
Få kommuner håller måttet
Alla finländska kommuner har rangordnats enligt de här kriterierna, och det är bara 13 kommuner av över 300 i Finland som kommer upp till den högsta A-kategorin.
Av kommunerna längs kusten är det enligt MEK:s kommunrapport bara Helsingfors, Esbo, Åbo, Björneborg och Vasa som hör till kategori A. Alla andra kommuner längs kusten har en lägre dragningskraft. Och bland landskapen hör hela Åland och Egentliga Finland till kategori D.
- Det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar att kommuner i de lägsta kategorierna C och D försöker locka turister. De kanske är bra genomfartsställen, och då borde de koncentrera sig på att ha service för människor som bara är på genomfart. Men man ska inte tro att man är en turistort om man inte har förutsättningar för det.
Långväga gäster kräver mer
Då Edelheim undersökte kommunernas webbplatser stötte han på en lokalpatriotism och en stolthet över sin hembygd, vilket han ser som en positiv sak.
- Turister som kommer nära ifrån är helt nöjda med samma service som lokalbefolkningen får, men man ska inte tro att man kan bli en destination för långväga gäster om man inte har någonting som är ganska speciellt.
Edelheim understöder ändå privat företagsamhet. Den som har en god idé ska uppmuntras att satsa på det och ta risker, men utan att behöva konkurrera med kommunalt stödda projekt. I den förra EU-perioden satsade EU 750 miljoner euro på turism i Finland.
- Det mesta gick till kommuners kulturvandringar och små saker, som, för att vara riktigt ärlig, aldrig kommer att betala igen sig. Jag är trött på kommuner som understöder projekt, där det bara förväntas att pengar pumpas in i projekt, och sedan när projektet är slut finns det ingen som vill ta en risk med egna pengar och resurser.
Johan Edelheims föredrag om kommuner som slösar turismpengar presenterades i torsdags i Åbo vid det 25 Nordiska turismforskningssymposiet.
Kommunerna i Finland borde bygga allmänna toaletter och kanske ett litet kafébord bredvid dem för turister, för de flesta orterna är inget annat än genomfartsorter. Som det nu är slösar kommunerna bara bort skattebetalarnas pengar.
Det säger turismforskaren Johan Edelheim från Lapplands universitet, som har undersökt hur kommunerna i Finland marknadsför sig själva på sina webbplatser.
– Kommunernas webbplatser visar en upprepning på samma tema, säger Edelheim. Man pratar om naturen och om stillheten. Man har kanske en bild på den lokala kyrkan och en badstrand, men mycket mer än det är det inte.
En god turistdestination kännetecknas nämligen av fyra saker, där man på engelska talar om de fyra A:na; attraction, accomodation, access och amenities.
– För att ett ställe ska locka turister måste den alltså ha någon attraktion, plats att bo och äta på med en viss standard, möjlighet att komma till platsen samt service, förklarar Edelheim.
Servicen och bekvämligheterna ska också betjäna lokalbefolkningen, det vill säga den innefattar hälsovård, polis, trafik och allmänna toaletter. De behövs för att också turister ska lockas till destinationen.
Få kommuner håller måttet
Alla finländska kommuner har rangordnats enligt de här kriterierna, och det är bara 13 kommuner av över 300 i Finland som kommer upp till den högsta A-kategorin.
Av kommunerna längs kusten är det enligt MEK:s kommunrapport bara Helsingfors, Esbo, Åbo, Björneborg och Vasa som hör till kategori A. Alla andra kommuner längs kusten har en lägre dragningskraft. Och bland landskapen hör hela Åland och Egentliga Finland till kategori D.
– Det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar att kommuner i de lägsta kategorierna C och D försöker locka turister. De kanske är bra genomfartsställen, och då borde de koncentrera sig på att ha service för människor som bara är på genomfart. Men man ska inte tro att man är en turistort om man inte har förutsättningar för det.
Långväga gäster kräver mer
Då Edelheim undersökte kommunernas webbplatser stötte han på en lokalpatriotism och en stolthet över sin hembygd, vilket han ser som en positiv sak.
– Turister som kommer nära ifrån är helt nöjda med samma service som lokalbefolkningen får, men man ska inte tro att man kan bli en destination för långväga gäster om man inte har någonting som är ganska speciellt.
Edelheim understöder ändå privat företagsamhet. Den som har en god idé ska uppmuntras att satsa på det och ta risker, men utan att behöva konkurrera med kommunalt stödda projekt. I den förra EU-perioden satsade EU 750 miljoner euro på turism i Finland.
– Det mesta gick till kommuners kulturvandringar och små saker, som, för att vara riktigt ärlig, aldrig kommer att betala igen sig. Jag är trött på kommuner som understöder projekt, där det bara förväntas att pengar pumpas in i projekt, och sedan när projektet är slut finns det ingen som vill ta en risk med egna pengar och resurser.
Johan Edelheims föredrag om kommuner som slösar turismpengar presenterades i torsdags i Åbo vid det 25 Nordiska turismforskningssymposiet.