Havsvindkraft kan ge kommunerna enorma inkomster
Det är oklart om myndigheterna ska uppbära fastighetsskatt på havsvindkraftverk i den ekonomiska zonen och vilka aktörer som i så fall ska gagnas av skatteintäkterna. Foto: Finska vindkraftsföreningen.
Upp till 28 havsvindkraftsparker är under planering i Finlands territorialvatten, uppger Finska vindkraftsföreningen. I praktiken rör det sig om etableringen av tusentals vindkraftverk som kan ge ett gigantiskt tillskott till landets energiproduktion.
– Om alla de planer som har offentliggjorts blir verklighet kommer vårt lands energiproduktion att öka med cirka 28 terawattimmar på årsnivå. Det är ett gigantiskt tillskott då vi beaktar att hela landets energiproduktion var 69 terawattimmar i fjol, säger Anni Mikkonen, vd för Finska vindkraftsförenigen.
Hon understryker ändå att det föreligger en risk att en del av projekten inte blir av.
– Av erfarenhet vet jag att många planerade vindkraftsparker skrinläggs, bland annat på grund av alltför stor miljöpåverkan. Eftersom det är mycket dyrare att anlägga vindkraftverk till havs råder en försiktighet bland många investerare, säger Mikkonen.
Maffiga fastighetsskatter
En del av försiktigheten förklaras också av förhöjda räntenivåer som pressar upp investeringskostnaderna för nya vindkraftsparker. Trots denna försiktighet finns det stora pengar att hämta för de kommuner som berörs av planerna att bygga ut vindkraften till havs.
– Enligt våra kalkyler kan kommunerna uppbära i genomsnitt 90 000 euro i fastighetsskatt per vindkraftverk som placeras på sådant territorialvatten som ägs av kommunen, säger Mikkonen.
Bland annat Närpes och Korsnäs kommuner kommer att gynnas ekonomiskt av planerna på att bygga havsvindkraftsparker i regionen. Den planerade havsvindkraftsparken i närheten av Närpes kommer att omfatta 80–100 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 1600 megawatt. Det tilltänkta projektområdet omspänner 180 kvadratkilometer.
– Investeringen kommer att ge ett stort tillskott i vår ekonomi. Forststyrelsen har uppskattat att havsvindkraftsparken skulle ge Närpes cirka 7 miljoner euro i utökade skatteintäkter, säger Johanna Borg, ordförande för stadsfullmäktige i Närpes.
Korsnäs är långt hunnen
Motsvarande inkomster är att vänta i Korsnäs där kommunen redan har gett grönt ljus för en havsvindkraftspark som ska byggas av energibolaget Vattenfall, som vann anbudsförfarandet i fjol. Havsvindkraftsparken i Korsnäs omfattar enligt planen 70–100 vindkraftverk med en total effekt på 1300 megawatt.
– Det handlar om en betydande tilläggsinkomst för kommunen. De flesta förhåller sig positivt till investeringen. Ingen har röstat emot projektet i samband med den politiska behandlingen av planläggningsinitiativet, säger Camilla Ribacka, ordförande för Korsnäs kommunfullmäktige.
I Korsnäs råder alltså konsensus, men på Åland har det hägrande kassaflödet från havsvindkraften orsakat eldfängda tvister. Ålands infrastrukturminister Christian Wikström (Obunden samling) sparkades förra veckan efter att han hade fattat ett beslut som i praktiken hade stoppat utbyggnaden av havsvindkraft i Bogskär – ett gigantiskt havsområde som omfattar 1664 kvadratkilometer.
Regeringen vill sänka skatterna
I maktens korridorer i Helsingfors finns det andra orosmoln som kan bromsa utbyggnaden av havsvindkraften i kustkommunerna.
– Finansministeriet planerar en reform som i värsta fall skulle innebära en utjämning där ökade inkomster från fastighetsskatten skulle ge minskade statsandelar till kommunerna. Det motiverar ju inte de kommunala beslutsfattarna att välkomna dessa vindkraftsparker. Vi försöker påverka ministeriet och jobba för att planerna avskrivs, säger Borg.
Utöver detta har statsminister Petteri Orpos (Saml) regeringsprogram slagit fast att fastighetsskatten ska ses över. Regeringen vill bland annat sänka fastighetsskatten för vindkraftverk till havs för att främja investeringar i branschen. Detta skulle sänka kommunernas skatteintäkter ytterligare.
– Vi har utarbetat ett utkast till ny lagstiftning som preciserar hur vindkraftverk till havs ska beskattas, men det saknas politiska riktlinjer för hur vi ska gå vidare och när det i så fall ska ske, säger Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd på Finansministeriet.
Kuntatekniikka 13.12.2023: Ruotsissa ihaillaan Suomen mallia tuulivoimaloiden kiinteistöverotuksessa
Ovissa spelregler i ekonomiska zonen
Samma ovisshet svävar kring beskattningen av de havsvindkraftsparker som ska anläggas i Finlands ekonomiska zon i Östersjön.
– Det är tills vidare oklart om myndigheterna ska uppbära fastighetsskatt på havsvindkraftverk i den ekonomiska zonen och vilka aktörer som i så fall ska gagnas av skatteintäkterna, säger Outi Vilén, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet.
Outi Vilén leder en arbetsgrupp som har som uppgift att främja etableringen av havsvindkraftverk i Finlands havsområden. Arbetsgruppen tillsattes av miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (Saml) i oktober.
– Vi ska bland annat utreda vad som är god praxis och hur vi ska gå till väga med beskattningen av havsvindkraftverk, säger Vilén.
Ett dilemma är huruvida EU betraktar sänkningen av fastighetsskatten som indirekta subventioner eller inte.
Utöver den statliga regleringen grasserar en oro kring de miljökonsekvenser som etableringen av tusentals vindkraftverk till havs för med sig.
– Fiskerinäringen är viktig i Närpes. Vi måste i samband med miljökonsekvensbedömningen få veta hur vindkraftsparken påverkar den marina miljön och fiskbestånden, säger Johanna Borg.
