Flyktingmottagning positivt för kommunens ekonomi
Komplicerade ersättningsmodeller och snåriga system kan göra det svårt att redogöra för hur en kommuns ekonomi påverkas av flyktingmottagning. I Vörå, med mångårig erfarenhet av att ta emot både asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd som fått en kommunplats, tog man konsulthjälp för att reda ut saken. Resultatet hamnade på plussidan.
Text: Eva-Maria Björk Foto: Johannes Tervo
Finansiering:
- Flyktingbyrån erhåller en kalkylerad ersättning på 2300 €/år för personer som är sju år eller äldre och 6845€/år för personer som är yngre än sju år.
- Flyktingförläggningens kostnader för asylsökande ersätts till 100 procent av Migrationsverket ( 2015 på 5,2 miljoner euro). Dessutom får kommunen en kalkylerad ersättning på 5 procent av budgeten, 270 000 euro, för att täcka administrativa kostnader.
- Flyktingarna beaktas även i de statsandelar som betalas ut till kommunerna enligt antalet invandrarbarn i skolpliktig ålder.
- Flyktingverksamheten motsvarar 17 procent av kommunens budget.
Positiva effekter på kommunen:
- Flyktingbyrån erhåller en kalkylerad ersättning på 2300 €/år för personer som är sju år eller äldre och 6845€/år för personer som är yngre än sju år.
- Flyktingförläggningens kostnader för asylsökande ersätts till 100 procent av Migrationsverket ( 2015 på 5,2 miljoner euro). Dessutom får kommunen en kalkylerad ersättning på 5 procent av budgeten, 270 000 euro, för att täcka administrativa kostnader.
- Flyktingarna beaktas även i de statsandelar som betalas ut till kommunerna enligt antalet invandrarbarn i skolpliktig ålder.
- Flyktingverksamheten motsvarar 17 procent av kommunens budget.
När Oravais var en självständig kommun var den tidigt ute med omfattande flyktingmottagning. Flyktingförläggningen, som erbjuder boende och tjänster för asylsökande, startade sin verksamhet redan 1991. I dag består förläggningen av två enheter för vuxna asylsökande, där en av dem är utlokaliserad till Jakobstad, samt en enhet för ensamkommande minderåriga asylsökande utan följeslagare i Oravais.
– Platsantalen varierar ständigt. 2015 var vi uppe i 600 platser, och nu har vi minskat igen och ytterligare minskningar är på gång, säger flyktingförläggningens chef Mats Hägglund.
Flyktingförläggningen har numera också sällskap av kommunens flyktingbyrå, som driver boenden för minderåriga flyktingar med uppehållstillstånd och service till familjer med uppehållstillstånd. Den driver i dag fem boenden för unga – också i Jakobstad – samt en stödverksamhet för personer mellan 18 och 21 som har rätt till så kallad eftervård.
– Eftervården kan innebära lite olika saker. Det kan vara hjälp med myndighetsärenden, bankärenden, eller annat som kan vara svårt att förstå sig på, säger Marcus Beijar som är chef för flyktingbyrån.
Förläggningen och byrån har olika huvudmän, Migrationsverket som står för alla kostnader för asylmottagningen och NTM-centralen där kommunen ansöker om kalkylerade ersättningar för flyktingar med uppehållstillstånd. Bland annat detta kan göra det svårt för gemene kommuninvånare – och kanske en och annan politiker – att se varifrån pengar kommer in till flyktingverksamheten och var de landar.
Vid kommunsammanslagningen 2011, då Oravais och Maxmo uppgick i Vörå uppstod nämligen en ny situation. Plötsligt var den för Oravais kommun invanda verksamheten med flyktingmottagning en del av Vörå kommun. Då började det kännas viktigt för dem som arbetade med flyktingmottagningen att kunna påvisa vad den faktiskt tillför kommunen.
– Alla har inte riktigt tagit till sig vad den här verksamheten betyder. Det är ju en stor ekonomisk faktor i en kommun. Även inom administrationen har vi fått kritik ibland eftersom vi ökar och minskar på platsantalet och verksamheten varierar. Det påverkar ju till exempel skola, barndagvård och socialen, säger Mats Hägglund.
Därför beslöt man att ta fram en rapport som redogör för vilken betydelse flyktingmottagningen har för ekonomin.
– Det är ju så att intäkterna uppstår på många olika sätt, vilket gör det svårgreppbart. Var du än bor väcker ordet flykting starka känslor och det är lätt att generalisera, att utgår från att “mottagningen kostar mycket och kommunen går på minus”. Men rapporten visar att det faktiskt inte gör det, säger Hägglund.
– Det som är bra är att du inte behöver ha så mycket bakgrundsfakta för att kunna ta till dig det som står rapporten. Den är väldigt greppbar för att vara en konsultrapport, säger Beijar.
En detalj som rapporten tar upp är att den externa finansieringen för flyktingar med kommunplats inte är öronmärkt utan i sin helhet går till kommunen. De de kommunala sektorerna kan fördelningen av pengarna vara svår att överblicka.
– Men pengarna finns i kommunen och det är kommunen som fördelar dem, säger Hägglund.
Stor arbetsgivare
Rapporten lyfter också fram det stora antalet arbetstillfällen som flyktingmottagningen ger, drygt 100 stycken år 2015. Det utgör 20 procent av de kommunalt anställda i Vörå och 3,6 procent av de totala arbetstillfällena i kommunen. Långt ifrån alla anställda bor dock i kommunen, så inkomstskatten går också till grannkommunerna. Däremot finns annat som ger ringar på vattnet.
– Det vi hyr och köper och konsumerar ger ju också effekter, säger Marcus Beijar.
– Förläggningen har över 100 lägenheter som vi hyr, 50 i Jakobstad och 50 i Oravais. För Oravais del är det 40 procent av Oravais bostäders lägenheter, säger Mats Hägglund.
I rapporten påpekas också att en snabb integration är en viktig faktor för att nå goda ekonomiska resultat. Mats Hägglund är dock noga med att påpeka att det inte går att stirra sig blind på en presumtiv ekonomisk nytta av flyktingmottagningen.
– En sak som man ska komma ihåg både när det gäller asylsökande och kvotflyktingar, är att det handlar om människor som flytt från någonting. Bland dem finns personer som kan vara så skadade att de aldrig blir “produktiva människor”. Det finns en humanitär aspekt i att ta emot flyktingar och vi har förbundit oss att ta emot asylsökande som har varit med om svåra saker, säger Hägglund.
Kvotflyktingar i Korsholm
En kommun som inte har samma långvariga erfarenhet som Oravais och Vörå är grannkommunen Korsholm. Efter ett uppehåll sedan 1990-talet tog kommunen emot sina första kvotflyktingar (23 stycken) senhösten 2014, och fick snabbt bygga upp alla strukturer som krävdes.
– Det känns som att vi ännu är mitt uppe i en uppbyggnadsprocess. Kvotflyktingarna har en fyraårig integrationsprocess med kalkylerad ersättning. Vi är halvvägs och har inte gått igenom alla skeden ännu, säger flyktingkoordinator Carina Nåhls.
Precis som med kvotflyktingar i andra kommuner ersätts kostnaderna via NTM-centralen genom så kallade kalkylerade ersättningar.
– Kommunen har inte behövt göra några investeringar hittills. Det blir merkostnader för dagvård och skola, men det skulle det bli också om en familj flyttade in oavsett bakgrund. Det är inte rätt att säga att det blir dyrare för kommunen, för kommunen får statsandelar för varje invånare, för kvotflyktingar är statsandelarna större. Det missar många, säger Carina Nåhls.
Korsholms kommun har i ett enhälligt fullmäktige bestämt att göra flyktingmottagandet till en ordinarie verksamhet med 70-100 platser under de kommande åren.
